Nu när jag sitter framför datorn kom det näsblod – igen! Så nu har jag fått tid hos en AT-läkare, Hanna, på Vårdcentralen imorgon. De får tycka att jag är fånig (vilket de säkert inte gör, de är ju professionella) men det är inte mysigt med allt detta blödandet! Ner i halsen och det… ryyyys…
Nej! Hoppas det inte är något fel, jag tycker bara det verkar konstigt att blodkärl helt plötsligt lägger sig ytligt efter 30 år…. Eller?
Laddar även inför tandläkaren i em. Det är mycket nu! Idag pluggar jag lite ergonomi. Wohoo!
Jag har börjat blöda näsblod den senaste månaden eller så. Kanske i två månader? Jag som ALDRIG brukar blöda näsblod annars (spelar ingen roll hur hårt jag slår mig på näsan). Det hände några gånger när jag var gravid och sprang omkring och stressade på jobbet men aldrig annars… Helt oprovocerat (såvitt jag vet) har det börjat blöda (och nej, jag är INTE gravid, spiralen sitter där den ska och mensen är riklig).
Droppen (haha) kom idag när jag lade mig att vila en stund efter jag lämnat barnen på dagis och vaknade och kände mig lite snorig. När jag drog fingret under näsan (på väg upp ur sängen till papper) så var den alldeles röd av blod. Naturligtvis fick jag både på kudde och täcke med (lite bara) och måste bädda om. Jag sprang upp och snöt mig försiktigt. Det skvalade inte men rann som en liten rännil och ville inte sluta… Det rann ner i halsen istället och jag spottade blod och mådde illa. Det slutade efter en liten stund men SÅ äckligt!
Det händer inte så ofta men är ovant och efter dagens strapats känns det lite otäckt… Är det normalt att spontanblöda näsblod? Jag kan väl knappast snutit mig eller knuggat sönder blodkärl i sömnen? Eller? Ska jag vara orolig?
… är inte så värst roliga. Det är den tråkigaste dagen på hela veckan (om du frågar mig), så jag vill liva upp er tisdag (och min!) lite med en av de absolut roligaste sketcher som någonsin gjorts…
Mina damer och herrar, jag ger er (tadaa!) BERGSBESTIGARBRÖDERNA:
Det är så sjukt roligt att jag gråter av skratt – varje gång. När Anders hostar… ja, det är så sött att man ramlar av kökssoffan…
Snacka om komisk timing, Galenskaparna (och After Shave, förstås) är fantastiska! Bröderna Eriksson borde få Nobelpriset i humor (hihi).
Titta nu igen och tänk… ”tisdagar är nog inte så illa ändå…!” Det gör jag.
… ska det bakas idag. Det är egentligen Peters specialitet men han jobbar ju kväll idag (eller ikväll då, om man ska vara petig). Jag får ta på mig ansvaret och svänga ihop några kanelisar med barnen när de kommer hem från dagis och skolan så sent som 16.00 idag.
Jag har alltid hedrat Kanelbullens dag, t.o.m. på Irland där det bara fanns torrjäst att tillgå. Minns inte hur vi gjorde förra året, har inte bloggat om något bak iaf… det var mycket Hammarby vid den här tiden förra året ist.
Jag pluggar på, idag står det mycket psykologi på schemat. Jag har 3 ämnen som avslutas i slutet på nästa vecka. Just den veckan ska vi sova på sjukhuset med Oisín för att undersöka hans nattliga syreupptagning (mellan tors – fre). Ska försöka hinna med 3 prov på sjukhuset(?), för att inte tala om inlämningar + att vi (Sara och jag) måste repa inför spelning som stundar på måndagen den påföljande veckan.
Världens bästa fredagslåt! Jag blir lycklig i hela kroppen och vill bara dansa ( den ville inte vara med men ni kan ju trycka på länken 🙂 ):
Den här sången kommer jag att bära med mig idag. Låt den fylla din dag med! 🙂
Videon är ju bara för härlig! Framför allt, titta på söta Robert Smith – speciellt när han klappar händerna runt 1.05. Påminner lite om gammelmormor… När du ändå är där tycker jag du ska kika på den hysteriskt lustiga, dansande snubben med jättemasken. Han står bakom till höger. 😀 Tänk så vansinneskul de hade när de spelade in videon! Inget dåligt fredagsmys, det inte!