Mitt illamående har inte blivit bättre. Igår var det lite mindre intensivt (inbillade jag mig) – kanske pga att jag åt lite men hela tiden – men idag är det lika illa igen. Efter familjens påtryckningar ringde jag till slut vårdcentralen och fick en tid 45 minuter senare. Älskar att bo på landet…

Farbror doktorn pratade med mig och frågade om stress och så. Jag sa som det var: Det ska mycket till för att stressa mig…
På väg in till undersökningsrummet berättade jag att jag tyckte det var pinsamt eftersom jag inte hade mer än bara lite illamående att klaga över men han klappade mig fint på axeln och sa att han var glad att slippa gå på A-kassa. 🙂
Så lyssnade han på hjärta och lungor där allt lät bra. Vidare tog han blodtryck: 104/70. Jag vet att det är lågt men jag har alltid haft ganska lågt, såhär på ett ungefär… tror jag.

Sist men inte minst så klämde han på magen. Det lät tomt (bra) när han knackade och jag hade inte särskilt ont, det är ett hugg eller två allra längst ner i magen bara… då och då. Han kände inga konstigheter sa han. Däremot ville han kolla järndepåer, kanske lite järntabletter är allt jag behöver…??

På måndag ska jag återkomma för ett gäng tester. Fram tills dess får jag väl bita ihop och pilla ner lite mat så gott jag kan. Blä.