Ikväll är det två år sedan jag tog mod till mig och frågade Peter om han ville gå och dricka lite öl med mig på fredagskvällen. Jag skulle jobba kväll för en gångs skull (Birka övertalade mig att gå ut med Peter och få det där evigt trånande ur ögonen…) och Birka tyckte barnen lika gärna kunde sova över hos dem. Jag ringde Peter som inte verkade jättesugen men som följde med iaf, ”Har inget annat för mig…” vill jag minnas att han sa. Mitt trånande hjärtat var lite osäkert på om han var nonchalant eller blyg. Jag hoppades på det sista, annars hade det varit för pinsamt… Jag tog bussen in till Kinna och vi letade ställe att gå till (ja jag vet inte, jag är aldrig ute så i Kinna – eller nån annanstans) och hamnade till slut på Harry’s eller Lounge eller vad det nu hette. Han var inte den mest lättpratade (eller var det mina nerver…?) på den tiden men det blev faktiskt bättre med lite öl i magen. Sedan är jag nog väldigt lättpratad så jag vägde kanske upp (nerverna igen – gud, vad jag kan prata då…)? Vi pratade jättelänge och jag var inte så ölsugen, vill minnas att jag hällde lite av varje öl i hans glas. Långt innan jag var färdigpratad stängde Harry’s-Lounge så jag bjöd in mig själv på TV-spelande hemma hos Peter. Han accepterade – verkade mycket mer intresserad av TV-spel än öl  – och vi traskade ner. Kallt var det. Och blött.

Han var ganska nyinflyttad och det var minutiöst städat. Minns att jag funderade på om han planerat att  bjuda hem mig – insåg senare att det alltid såg ut så hemma hos honom. (Utom när jag varit där, förstås!) Vi spelade TV-spel hela natten och när det inte var min tur fick jag sitta på mina händer för att inte dra honom nära och få smaka på de stora lockande läpparna. Jag satt och funderade på om de var så mjuka som de såg ut. Det skulle visa sig senare på natten (eller morgonen, framåt 6-7 nångång) när vi nästan somnat brevid varann i hans stora säng (jag i hans t-shirt) och jag inte kunde hålla mig längre – att de var precis så mjuka och sköna som jag förväntat mig….

Jag älskar dig så mycket. Tack för att du finns i våra liv. Jag är din. Bara så du vet. Alltid.