Oisín går på Korsdraget som är kyrkans aktivitet för barn som går i årskurs 1-3. När han kom hem därifrån med kusin E så hade de haft en ny ”fröken”, som Oisín sa. Det visade sig att det var prästen (hihi) som heter Lars-Olle, förklarade kusin E varpå Oisín utbrast:
”HETER han verkligen LAT-Olle???”   Hahaha!
Nejnej, förklarade jag och E…. Som präst är man knappast lat – tänk att ha ”evig jour”…

Men det tog inte slut där. När Oisín kom hem utspelade sig följande konversation här hemma:
Oisín: ”Får jag ha på mig mitt halsband till skolan imorgon?” (De gjorde halsband på Korsdraget idag)
Jag: ”Jaa…”
Oisín (efter en liten stund): ”Vet du vad ett kors betyder?” (Symbolen på Oisíns halsband)
Jag: ”Tja, att man är kristen?”
Oisín: ”Ja.” Paus. ”Äsch! Jag skulle ha gjort ett peace-märke istället…!”

Hmmm… Märks det att han är min son…? 😀

PS. Irmelin-inlägget kommer senare – eller imorgon. Tyckte detta var så roligt att det fick komma före…

Idag fyllde så Irmelinisen 6 år! Vi har öppnat paket och filosoferat över att det nu behövs TVÅ händer för att vissa hur gammal hon är – det räcker inte med en längre.

För er som funderar över födelsedagskalas för lill-flisan så kan jag meddela att det blir i det nya huset när vi kommit lite i ordning. Det är liksom inte läge att ha kalas i lägenheten just nu eftersom vi (redan) börjat packa. Mor och far skrev på och fick sina nycklar igår så nu är det bara att köra på! Wiiiii…!

Vi skissar redan på inflyttningsfest… Det kommer bli rejält! Men jag återkommer…

Vet ni vad jag har svårt för? Unga personer som kallar sina sambor/pojkvänner/äkta män för ”gubbe” (såvida mannen i fråga inte är typ 80. Då är det a-ok!). Det stör mig något hemskt och jag skulle aldrig i livet kalla min hot piece of ass till pojkvän för ”gubbe”. Han är 26 år gammal (ung?) för tusan!

Kallar någon mig för ”gumma” åker h*n på en propp (såvida det inte är ett tröstande ”lilla gumman” när jag mensgråter…)! So there.

Nu tittar vi på 2012 och jag kommer säkert ha ett långt existentiellt inlägg på bloggen imorgon.  Om jag kan hålla mig vaken filmen igenom – DAMN vilken lång film!

Idag skulle vi till habiliteringen i Borås med Oisín för att träffa neurologen och dietisten. Igår ringde de och sa att neurologen var sjuk så det blev bara dietistbesök. Vad ska jag skriva om det…

Inte så mycket, både Peter och jag tyckte den här dietisten var mer lättillgänglig än den i Göteborg. Vi ska försöka få i Oisín lite mer mat. På nåt sätt. Vi ska prova lättmjölk hemma och lite annat pålägg i skolan så han hellre äter det mjuka brödet. Kanske lite olja på salladen i skolan om det går att ordna…
Vi (Oisín, förstås) ska få prova lite olika näringsprodukter som levereras någon gång i nästa vecka. Vänder det inte så han börjar gå upp till hösten (mer än ett par hg) så får vi vidta åtgärder – vad det nu innebär… Vågade inte fråga.

På sådana här besök är det SÅ bra när man är två. Man kan komplettera varandras information och mycket lite glöms bort. Känns det som iaf.

Nästa besök är till öron-näsa-hals den 18 april, då med Peter.

Det är inte bara sötmosters födelsedag utan även dagen när vi börjar DEN STORA FLYTTEN! Antagligen tjuvstartar vi redan på fredag eftermiddag.
Systeryster har redan anmält intresse av att hjälpa till med flyttandet och vi tar all hjälp vi kan få… Elorgel och löjligt stora soffor… Suck…

Naturligtvis kommer det bjudas på flyttöl (-saft) och någon form av mat. Så nu frågar jag i all ödmjukhet: Nån annan som också känner för att hjälpa till?

Nu ska jag packa lite…. Yey! 😀

Var och kollade hjärtat på Oisín idag hos den mycket sympatiska läkaren A. Han är supertrevlig och pedagogisk och det är coolt att se Oisíns hjärta arbeta. Klaffarna som öppnas rytmiskt och blodet som flödar genom hans fina hjärta. Oisín själv var helt lugn och låg still medan A kladdade med gel över halva bröstet för kontaktytan till ultraljudet. 🙂

Det tog tid men till slut berättade A att Oisíns vänstra kammare fortfarande är något förstorad. Inom det normala – men i överkant. Faktiskt kan det vara så att kammaren förminskats en aning sedan förra året – med 1 mm. Det kan bero på sättet han mätte också – eftersom skillnaden är så liten.

Han sa att vi ska kolla Oisín så han inte visar tecken på försvagat hjärta. Exempelvis om han blir andfådd lätt eller inte orkar lika mycket som vanligt – vilket inte är lätt; vad är muskelsjukdom och vad är hjärtat?? Men vi får väl göra vårt bästa.
Inga åtgärder planeras nu utan han ska tillbaka in och kollas igen om ett år – om vi inte märker några ovanstående tecken.
Kan även meddela att han är 1,33 m lång och väger stabila (nåja) 22 kg.

Efter detta åt han glass. Hallonsorbet och choklad, ni ser ju hur fokuserad han var 😀 :

På första bilden håller han även upp ett ”moln”. Det var kontaktgrejerna till EKG’n som vi gjorde innan ultraljudsundersökningen där vi även träffade JÄTTEtrevlig barnmorska. Om ni tycker bilderna är små så kan ni klicka på dem för en större bild av de vackra bruna ögonen… 🙂

Idag har jag även sett årets första fjäril! En Nässelfjäril. Ljuvliga vår! Om du visste hur välkommen du är…. Men telefonen låg hemma.

Min kära moster sms:ade mig idag och frågade om jag var sugen på att sjunga Förklädd gud med henne… Do I EVER??? Jobbar två av fyra övningar men ska ringa han som håller i’et. Om jag kan få noter så kan jag plugga dem hemma. Åh, det vore så KUL!

What else? Jo! Vår rosmarin börjar komma och jag har idag införskaffat carambole. Två hela kärnor lyckades jag få ut så de ska ner i jorden imorgon. Hoppas jag hittar någon till!

Näpp, sängen kallar!

Hittade den här skylten utanför mitt hus idag:

Whaaat? Vart ska vi närtrafikeras till? Jag klagar inte men är lite förvånad… Fritsla är väl inte så värst stort?

I söndags laddade Peter hem ett program där man kan spela in musik. Jag hade tänkt  sätta igång måndagskvällen men kunde faktiskt inte hålla mig och spelade in ett enkelt gitarrkomp redan på söndagskvällen. ”Nu grönskar det”. Vårigt och fint!
Fast jag kunde inte hålla mig och sjöng också (i ett annat rum). Kunde inte hålla mig igen och sjöng alt-stämman till. 🙂

Det blev inte helt rent men vissa delar riktigt fina – tyckte jag själv. Så fina att jag SPELADE UPP för Peter! Dagen efter för systern (över telefonen) och på kvällen igår hade jag lyckats exportera den till MP3 så jag kunde skicka den via mail! Så det gjorde jag; både till mamman och svägerskan. Det ni!

Nu längtar jag SÅ efter att börja med mina egna låtar och klurar lite på stämmor och gitarrkomp. Funderar lite på baktakt på en låt och sådär. Jäkligt inspirerande!

Nu väntar jag på ”domen” från svägerskan och mamman men kan nog inte hålla mig, måste spela lite!

I onsdags planterade Irmelin och jag lite (man kan också klicka på ”växter” i molnet till vänster) och i helgen började det redan komma upp! Melonen går alltid snabbt förstås men även annat har tittat upp.

Jag har dagen till ära faktiskt tagit fram en riktig kamera (ist för kassa mobilkameran)! Nu ska ni få se (använder album för första gången):

Jag har inte riktigt lyckats fokusera rätt (kollade inte så nog innan) torka tårarna ni fotoexperter och klicka INTE på största förstoringen.

För att se bilderna lite större kan ni klicka på dem och om ni vill så kan ni klicka igen och se när jag lyckats fokusera kameran på… jord (svär lite smått). Vill ni bara titta på dem där de är så kan ni hålla musen stilla över bilden för att se vad det är för liten planta ni ser. 🙂

Förövrigt är paprikan på väg upp också och jag planterade Blodgrape i förrgår. Väntar Carambole (Stjärnfrukt) från affären idag. 😀

Kan tipsa er om den ABSOLUT sötaste bloggen i byn, ni andra får ursäkta men den här är alldeles ljuvlig…

Vår finaste Oisín har frågat efter en egen blogg under en längre tid och vi har skjutit på det eftersom han faktiskt bara är 8 och säkert tröttnar snart. Men förra veckan föll vi till föga och Peter snickrade ihop en finfin blogg.
Nyttigt för honom att öva sig att skriva på tangentbord ioma han snart kommer att använda dator mycket i skolan  pga hans muskler.
Oisín invigde den i veckan med ett premiärinlägg med den underbara stavning och charm som man kan förvänta sig. Korten har han tagit själv men vi hjälpte honom att lägga in dem.

I give you:

OISÍN BLOG!

Kika in och skriv en liten kommentar så blir han SÅ glad!

Har jobbat kväll och fixat det rätt bra om jag får säga det själv… Peter har varit hemma med barnen och klarat det strålande om jag får säga det själv – också… 🙂 Men jag tror han håller med mig, och barnen också.

På mitt jobb finns en väldigt fin SSK som är duktig, empatisk och en dröm att jobba med. Hjälper och förklarar olika sjukdomar och liknande som finns bland vårdtagare. Lyssnar på vårdtagare och personal. Ger en sprutor när man egentligen inte vågar… Idag gav hon mig den finaste komplimangen:

”Vad fin du är i håret idag. Man blir alldeles glad av att se dig!”

Jag trodde först hon sa det för att jag hade med mig våfflor som Peter bakat (duktiga, finaste, finaste Peter) men det förnekade hon bestämt. Så det måste helt enkelt varit så att jag var ovanligt fin i håret idag!

Frisyren? Två bollar precis ovanför öronen, gör mig glad med. 😀