Såg just på TV att vi har SJUKT många hemlösa i Sverige. Jag vet inte vad jag hade gissat på. Kanske låter lite puckat, eller iaf exremt naivt (jag skäms lite, förlåt) men jag har inte tänkt så mycket på det. Skulle gissat på typ 7000 och då ändå tagit i ordentligt. Men, chockerande nog har jag fel. Med 10 000!! Enligt ett program på tv8 är de 17 000. Det är Fritslas invånare gånger 6!! Helt sjukt! Hur kan det vara såhär?? Är det knark, alltihop? Och psykiska sjukdomar, förstås. Eller? Får ångest nu när jag går här och hoppas på en kall vinter och mycket snö, när folk bor i pappersboxar…

Den stora frågan är naturligtvis vad vi kan göra. Hur vi kan hjälpa? Det kan inte bara accepteras! Jag menar är man nu så nere i knarket att man köper heroin ist för mat, hur vänder man det? Pengar kan inte hjälpa, Det går mycket djupare än så. Men hur?? Man kan inte heller bara blunda och säga att det är deras eget fel. Tycker inte jag. De har inte valt att bli beroende. Usch, vad jag känner mig uppgiven. Visste alla om detta utom jag?

Ska de ta vår Emil? Ryssarna, alltså. Någon kommer ju göra det, har väldigt svårt att se Emil kvar i Bajen spelandes i superettan. Tyvärr. Det är för bra för. Rubin Kazan heter visst laget. Enligt agenten är de inte de enda som drar i honom. Frågan är hur bra erbjudande han får. Jag menar han är bara 23 och kanske tjänar i det långa loppet på att stanna i Bajen där han definitivt får speltid…? Ett litet tag till? För det är klart, visst hoppas man på att han vill stanna och gå upp med Hammarby nästa höst… Tänk på det iaf, Emil Johansson. 🙂 Som vanligt hoppas jag att kärleken till Hammarby ska avgöra…  Länk till Aftonbladet: Emil Johansson till Rubin Kazan?

Kul däremot att han får chansen i landslaget! Det är klart, lämnar han nu Bajen kanske han faktiskt kan få lite ”riktig” speltid sedan också…

Måste dessutom tipsa om säsongskort-försäljningen på Hammarbys hemsida. Målet är att få sålt mer än 4309 eftersom det är publiksnittet För IFK Norrköping som hade mest publik i superettan i år. I nuläget har de sålt över 3000. Klart att Hammarby kommer vara överlägsna. Både på plan och läktare. Hoppas jag. Här kan man se hur det går: Biljettbarometer

Häromdagen köpte Peter smörgåsgurka. De har ganska långt bäst-före-datum. Alltså när de är oöppnade. Vår gurka går ut 26/7 2011. Alltid när jag ser sådana datum tänker jag framåt och hur livet ser ut då. Oisín kommer vara 8, 3 mån kvar till 9! Ska börja 3:an. Irmelin ska börja små1:an (0:an, men det låtter så illa att kalla en grupp barn för nollor…), har fyllt 6. Det är lite hisnande. Då tänker man vidare, Peter har precis fyllt 27, jag 31 (aaaahhhhh så gammalt!!). Kanske har vi hittat det där huset vi vill ha? Och redan flyttat in… Kanske växer det något i min mage då? Eller kommer ut? Tänk om just det datumet på vår gurka är vårt framtida barns födelsedag?? Nu blev det väldigt hisnande helt plötsligt… 🙂 Men antagligen bor vi kvar här – trivs ju så bra – eller bara inte vågat flytta eftersom vi inte orkar släpa ner Peters EXTREMT tunga soffor. Vem vet? Usch, ibland tänker jag för mycket…

Just nu är Oisín på disco! Så häftigt! Känns så gammalt att ha en son som är på skoldisco… Tänk vilka vuxenpoäng jag hade fått om Sara och jag fortfarande haft kvar den listan! Han var jättestilig med tröja och skjorta. Och moster Finas häftiga födelsedagsjeans. (Alltså, de han fick, inte de hon hade på sig… 😉 ) Detta påminner mig om mitt första disco-minne… Tar det en annan gång. På en annan blogg. 🙂 Här posar han precis innan han ska gå. Hoppas jag har fixat hans hår trendigt… Kan inte sånt så bra.

Imorse lussade de på dagis. Irmelin var Lucia. Liksom de flesta flickorna på dagis + kusin N. Glad att någon för vidare de Lindalska stolta traditionerna Oisín startade. Alltså pojklucior! Sedan har Irmelin gått omkring i lucia-kläder hela dagen, tydligen. Iaf enligt personalen på dagis. När vi kom för att hämta var hon fortfarande vitklädd med ljus i hår… Så vi fick ju skrida hem så gott vi kunde i full Lucia-stass. 🙂 Hon var dels en sprallig Lucia och dels en mycket allvarlig Lucia. Hade ätit middag i kläderna och allt…

Irmelin hade även målat en Lucia som var upphängd på väggen på dagis (iaf hävdar hon att hon målat den. Fanns inget namn…) Fin var den iaf!

Haha… Tycker Gynning att hon får för lite press? Tigern ville ha mig

Visst, Tiger Woods agent ringde mig hela tiden med. Innan. För 10 år sedan. Intressant uttalande damen.Viktigt i debatten. Not.

Och Aftonbladet… Hittar ni absolut inget vettigt att skriva så låt bli ist för sånt här. Fast det är humor, förstås! Om ni frågar mig. Pinsam humor. Lite som Anna Anka. (Don’t get me started, jag vet att man inte ska skratta åt andras olycka men ibland kan man inte låta bli. ” Jag kan inte låta ytliga saker påverka mitt liv.” Som en skilsmässa t.ex? Förlåt, men jag blir arg när man hackar på de underbara svenska männen och på alla kvinnor. Yta är INTE allt!)

Synd om stackars Elin! Tungt att bli så sviken… Starkt att stå på sig och inte bara svälja som så många andra kvinnor har gjort i samma situation. Inte minst president-hustrun Hillary. Tror hon hade haft större chans i presidentvalet om hon stått upp för sig själv och inte accepterat Bills cigarr-viftande. Jag hade iaf gillat henne bättre (inte för att jag hade fått rösta men ändå) och jag vet att alla förstå-sig-påare bara suckar och säger att hon hade så och så mycket hjälp av Bill Clinton i sin valkampanj… men jag väljer att blunda för det. Så det så. Det ska löna sig att stå upp för sig själv. Iaf i min värld.

Kan ändå inte låta bli att skriva om den tokiga pastorn i Borås. The River kallas församlingen, hans ”fårskock” som han kallar det. Fattar ni, fårskock!! Hur kan en grupp människor gå med på att bli kallade fårskock?? När man undrar varför församlingsmedlemmarna är rädda för honom svara han ”En hand som älskar, agar också”. Vi har lärt oss för länge, länge sedan att det bara är översittare som resonerar så. Det ska aldrig accepteras. Det är på detta bibliska sätt han leder sin kyrka (enligt BT): En hand som älskar, agar också.

Hela detta började nystas upp när en dam vid namn Inger från Kinnarumma gick ut i tidningen och sa att hon ville ha tillbaka sin gård från församlingen hon tillhört. Hon gav den till församlingen för att den skulle användas som ett hem för ungdomar som hamnat på fel väg. Det blev inte så mycket av det hemmet. Inger skulle bo i ett eget litet hus som skulle byggas åt henne på tomten. Blev inte så mycket av det heller. Hon ville ju att gården – som har tillhört hennes släkt i 200 år och kallas Pärlebo (så fint!) – skulle skulle användas till nåt meningsfullt när hon själv inte kunde bo där längre. Hade ingen släkt som kunde ta över. Gåvobrevet var ju tvunget att ställas till en person (fick inte ställas till en förening) så prästens fru fick äran. (Undrar just om frugan också är ett får?) Läs: Gav bort gård

Då tänker man kanske att han säkert har investerat en massa pengar som han inte vill förlora. Men det verkar inte så. Inger fick ju köpa en traktor till gården för 117 000 kr. Nej, Leo vill – och behöver – inte lämna tillbaka gården eftersom det är ”Guds vilja” att de ska ha gården. När denna gud ändrar sig kommer han att meddela pastorn. Så har inte hänt än. Pastor Leo tvivlar faktiskt (nähä??!) på att det kommer hända. Han kan naturligtvis inte handla på eget bevåg och ge tillbaka gården – det kan bara ske på Guds vilja… Eller hur! Artikel: Pastor Leo Hartikainen svarar (och vi skrattar)

Han bryr sig inte om vad människor tycker – bara vad Gud tycker. Alltså vad rösten i huvudet säger till honom. Det finns mediciner för sådant. T.ex. risperdal eller zyprexa? Om jag inte minns fel. Kunde vara nåt?

Visst är det synd om henne och visst det är fult att manipulera en människa på det sättet? Jag kan inte låte bli att tycka att det är lite komiskt ändå. Jag menar, man kan inte hålla på att ge bort gårdar till sekter hur som helst. You’re asking for trouble… Hursomhelst, hade han haft rent mjöl i påsen hade han redan lämnat tillbaka gården för länge sedan. Det är min enkla åsikt. Håller ni inte med?

Hur gillar ni den rubriken…? 🙂 Igår morse när vi var på väg hem efter att ha följt Oisín till skolan hittade vi två stora grangrenar på marken på torget. De var från vår eminenta dans-gran. Då har någon (eller några – förstås) slitit av grenar natten mellan söndagen och måndagen. Jag för min del hoppas (och bestämmer här och nu) att det var ett såkallat pojkstreck. Alltså att några ur det ”yngre gardet” tyckte det kunde vara kul att klättra i en gran på torget (hade jag också tyckt) och i sin upphetsning inte märkt att grenarna sviktade för mycket (hade jag iofs definitivt märkt!). Så har jag bestämt mig för att det är!! Hoppas bara de inte gjorde illa sig! Jag gissar att grenarna saknas på vänster-sidan, ser lite håligt ut där. Vad tror ni? Syns inte så hemskt mycket ändå, tycker jag.

Apropå ”dans-gran” så gick dansen runt granen i söndags bra. Inte riktigt lika mycket folk i år som förra men fler som stod runt och tittade och jag tyckte det var så roligt! Som vanligt. Är extremt road av sånt. Jag har inte ens vett att skämmas… 🙂 Det är underbart att göra ”raketen” med en massa halvgenerade vuxna. Man måste hoppa!! 🙂

Innan dess spelade jag i Rydal, Barnens allsång, men det var inte så många barn där. Det var lite svårt att få igång dem till en början – de var ju bara 5-8 st. Men sen det gick bra! De sjöng bra, dessutom sjöng en morfar väldigt bra! Vad det är sött med vuxna som engagerar sig och vågar bjuda på sig själva! Värst var väl att de tänt en eld och röken blåste rätt in i tältet. Blev lite torrt i halsen. Tror jag började lite för tidigt, att de flesta barn inte kommit än. Men kul var det, allt som allt!

Vi gick förbi Kôrvakoket i fredags eftermiddag/kväll. Det var tänt! Det rörde sig folk därinne! Jag tror det spikades! Har inte sett något på ett tag och började nästan bli lite orolig, med tanke på hur stilla det är i staionskiosken. Där har inget hänt på flera månader. Men i Korvkiosken händer det säkert massor. Han är bara lite hemlighetsfull… bara. Går inte att kika så bra. Glassmaskin…? Snälla…? 🙂

Vi har bakat finfina pepparkakor. Och färglagt dem med. Kusin E och Irmelin gjorde många, många fina. Speciellt kusin E som gjorde ”parader av små snöstjärnor”. Oisín gjorde en stor pepparkaka i form av Link. Han inspirerade kusin N till att göra en stor Link också. Oisín skar ut allt med kniv. Sköld, svärd, pil, båge. Ett par bombsacks fick Link också. Och hans lilla fairy. De blev väldigt fina. Oisín var väldigt sparsam med kristyren, till skillnad mot sin lillasyster. Irmelin försökte fylla hela sina…

Vid matbordet idag – vi åt hos mormor och morfar allihop, fick lasagne – undrade Irmelin vad min bäbis skulle heta. Hon har inte pratat om det på länge. I somras sa hon att hon skulle bli storasyster stup i kvarten. Tror det var efter kusin M föddes. De tittade lurigt på mig på dagis ett tag… 🙂 Hon är lite sugen på syskon den lilla tjejen. Jag sa att det inte var aktuellt än på ett tag. Drack lite vin för att understryka det men barnen ville ändå gärna spåna lite på bäbis-namn. Humla t.ex. Tycker jag är sååå gulligt. Men än är det inte dags. Vi är fortfarande unga (särskilt Peter) och raska… Vi kan gott vänta lite till. Fatta jobbigt att släpa matkassar och småbarn upp för de trapporna… Nej tack. Men sen… Kanske.