Irmelin slutade med napp med löfte om att få börja spela fotboll. Detta har hon tjatat om de senaste två somrarna när Oisín spelat fotboll. Jag har sagt att hon är för liten – åldersmässigt iaf. Finns faktiskt inget lag för så små. Men nu i vinter har de startat inomhusträning 04-05. Första gången missade hon pga förkylning men den 21 oktober var det äntligen dags! Hon hade på sig sina Liverpool-kläder som pappa köpt. Nya gymnastikskor och tom benskydd. Laddad till tusen men ändå lite nervös:

Kusin N var med och så började äventyret. Oisín och kusin E följde med också, de kände sig hemma, detta är trots allt deras gymnastiksal. De lekte olika lekar med bollarna. Och även ”Saxen klipper” En slags ta-lek – för er som inte vet det – när man blir tagen ställer man sig med benen brett isär och blir fri igen när någon kryper mellan benen. Irmelin hade nog inte förstått riktigt för hon blev ganska förnärmad när en liten kille försökte rädda henne genom att krypa mellan benen. Hon backade och backade. Killen kröp efter. Till slut förklarade någon igen och hon blev fri och sprang sedan och räddade alla hon kom åt. Hon var enda tjejen men är ganska stark och tuff, hon hävdade sig bra när det behövdes. Mest ville hon dock kramas med Frida, den kvinnliga tränaren. När de avslutade med en liten match rörde Irmelin inte bollen en enda gång, hon ville hellre kramas om och om igen. Frida fick fullt upp med en Irmelin i famnen var 5e sekund… Sedan posade alla Fritsla-kusinerna tillsammans:

De otroligt världsvana skolbarnen på kanterna… Så fina alla 4! Irmelin ville förstås spela fotboll nästa dag igen men nu får hon ha uppehåll medan hon är på Irland. Fotbollen finns kvar när hon kommer hem igen!

Varje lördag (så gott som) löser familjen i Fritsla melodikrysset. I morse jobbade både bror Johan och min Peter. Mamma var borta på annat så vi var bara 3 vuxna + 2 barn. Gick det med, även om vissa delar var lite väl svåra. Vem i hela friden vet vem Ronnie Ronalde är?? Han sjöng och imiterade fåglar. Riktigt duktig. Jag hade ingen aning om vem han var, hade bara för mig att någon engelsman visslat nån gång… Min gissning var vag men rätt. Hjälpte inte så mycket heller, vi fick googla. Hittade detta: Ronnie Ronalde från 50-talet. Sött!

Det var -3 när jag gick ner till melodikrysset. Detta mötte mig när jag traskade in i pappans kök:

Ljuvliga kakelugn! Birka sitter alltid i soffan längst ner mot bandspelaren och skriver, jag sitter brevid. Så måste det vara, jag gillar traditioner. Här ligger allt redo och väntar på oss:

Annars gick det hyfsat även om lite var gissningar. Första låten t.ex. som var Marie och Per. Tror inte det var Roxette. Alla runt bordet trodde det var två tjejer… Men det passade in så bra att de måste hetat just så. Nu kommer Peter hem närsomhelst och vi ska gå ner till föräldrarna och bli bjudna på paella. Mumma!! Är så hungrig och det är säkerligen Peter med. Hoppas de inte stoppat i sig all mat redan, vet hur gott det brukar vara! Kanske går en sväng och kikar på fina lyktorna på kyrkogården med. Så vackert.

Jo… i onsdags – denna sorgens dag – hade jag ju förhoppningar om irish coffee på skoltak. Det blev starköl på kyrkogården. Men fridfullt var det och gav mig perspektiv på mitt lidande. Jag gillar kyrkogårdar. Däremot gick det inte att se något på gravstenarna eftersom det var becksvart. Inga lampor här inte. Innan vi gick ut gav Peter mig det han pärlat:

Ett mycket vackert armband! Dock var det något litet så när jag vaknade med det dagen efter hade jag jättemärke runt handleden. Konstigt att jag inte kände det på natten… Hmmm…

Sista gången jag fyllebloggar, förresten. Pinsamt! Inte anka-pinsamt men lite lagomt. Därför sparar jag inläggen. Förståeligt att man blir lite onykter iofs. Jag menar, med SÅ mycket otur på en säsong… Förb…… Helsingborg. Deras fel. Henke Larssons fel. Anders Frisks fel (vet att han inte dömer längre men vi har en hel del innestående på honom. Han får representera alla årets ONDA domare.) (Inte så att jag tänkt mordhota hans familj eller nåt. Men en förhoppning om att han och hans domarkompisar sparkar tån i en tröskel under veckan är väl inte för hemskt…?) Vi får tänka positivt och förhoppningsvis hitta folk till ledningen och en tränare. Helst hade jag velat ha tillbaka Tony förstås, men det är nog inte så troligt…

Tänkte jag skulle berätta om Ankans överdrifter förutom de uppenbara (Hollywood-fruar slagit alla rekord i svensk televisions historia – tror inte det! Större i Sverige än Paul Anka nånsin varit? Näe.) Detta påstående att hon vunnit Miss Sweden… Inte alls, såvitt jag vet vann Victoria Silverstedt 1993 – betydligt större än Anna Anka – och enligt ryktet kom Ankan 2:a – i en deltävling. Det gör denna historien än mer pinsam… Och rolig, naturligtvis.

SÅ roligt! Det är inte klokt vad hon gör bort sig, den stackars ankan (Anna alltså – inte Arne)! Ett klipp ni bara måste se!! Om ni kan leva med reklamen innan. Jag har nästan slutat titta på Aftonbladets tv, alldeles för mycket reklam. Nu är det både före och efter! Suck! Men detta är helt klart värt det! Fast jag tycker det är så pinsamt att jag måste titta halvt-om-halvt bakom händerna, sådär som när man kollar skräckfilm och det är otäck musik och sånt. Usch! Nä nu får jag sluta bakfyllebabbla (inte alls så farligt, faktiskt) och lägga in länken:

Ankan drabbas av hybris

Enjoy, men glöm inte att jag varnat er… Pinsamt.

Söta mostern skrev att hon förstår. Fint! Kollade upp hennes ord på latin: ”Misströsta inte”, Horatio. Fint igen! ”De kommer tillbaka med nya krafter nästa år”. Såååå fint! Elisabet von Knorring – YOU ROCK!!

Jag har en sambo som pärlar nåt åt mig dessutom. Så fint! Känns tungt just nu men med all denna kärlek… Det finns hopp i världen ändå. Lite mer starköl så kanske jag orkar med detta också. Irish coffee och ett skoltak är allt jag behöver just nu… Sara svarar inte. Var är hon? Försöker igen…

Peter kommer hem och kramar mig. Godingmostern från Varberg skickar kärleksfullt sms delvis  på latin. Sambon meddelar att t.o.m pärlorna är emot oss. Finns inga a:n??? Allt känns tungt och jag gråter en hel del. Vill skylla allt på domarna. Försöker ringa Sara medan jag funderar på hur full jag egentligen är, hon svarar inte. Mostern svarar att hon förstår. Så vackert! Elisabet von Knorring – YOU ROCK!! Nu ska jag och min Peter blanda till en irish coffee och leta upp ett skoltak. Iaf om jag får välja. HEJA BAJEN!!! Alltid.

Jag har vägrat ge upp. Om och om igen har jag vägrat ge upp. Men allt har faan varit emot oss, varenda jävla domare har dömt åt skogen. Motspelarna har fått straff för idiotsaker. Men tillåtits att t.ex. putta in Poppen i mål (förbannade Helsingborg – allt ni gjort denna säsong. Inte kan ni vinna mot skitlag, heller! Förlåter er ALDRIG!!!). Så tungt just  nu att jag inte orkar skriva mer. Nu sitter jag och hetsdricker starköl med tårar i ögonen medan jag väntar på sambon ska komma hem och krama mig och påminna mig om varför jag finns…

Thom Åhlund ringde precis med dagens laguppställning mot Trelleborg. Backlinjen hörde jag (inga överraskningar där) men när vi kom till mittfältet (5 man) tappade jag bort mig. Hörde bara Gaete – blev lite glad – sedan missade jag resten. Helg spelar förstås. Shit vad han pratar snabbt! Får Hammarby betala per sekund?? Hallenius på topp iaf. Spännande! Har ju inte funkat med någon av de andra och han har förtjänat att spela, tycker jag. Kan ju som sagt inte bli sämre… Synd att han blev sjuk mot AIK. Tyvärr ingen Castro-Tello idag heller. Tycker han är fin! Teknisk och läser spelet bra. Kanske inte snabbast men – som sagt – fin! Heja Bajen!! Ölen ligger på kylning, bror kommer om ett tag. Det kan nog bli bra detta… 🙂 Tänker nu gå och sjunga ”Just idag är jag stark”. Tog ut den efter matchen mot AIK, tänkte det kanske är det som saknas…

Detta MMS fick jag av svägerskan Birka:

”Dörren är öppen och de hämtar saker m släp på baksidan”

Så spännande! Undrar om hon såg mjukglass-maskinen…? Tack för hjälpen!