Jo, ni läste rätt! Toppen på björken hemma hos föräldrarna gav upp och ramlade rätt ner på  balkongen! Ni ser resten av stammen i bakgrunden. Räcket gav med sig också:

Irmelin poserar lite… 🙂 Jag fick ett MMS från mamman med liknande bild (fast utan Irmelin och ring, förstås). Fick såklart en liten chock!
Gick runt till andra sidan och tog fler kort:

Pappa hade precis åkt hemifrån när mamma hörde hur vinden susade alldeles extra. T.o.m. så hela huset skakade… Hon gick för att släppa in Shiram (katten) som hon visste låg på altanen i sin katt-igloo och möttes av den här synen! Så hon fick ringa pappan och bara hoppas på att Shiram inte låg under trädet… Båda katterna mår finfint by the way, var inne när vi kom och hälsade på.
Det är en rejäl bit träd som givit med sig:

Såhär ser huset ut från andra sidan järnvägen nuförtiden… taget i bilen i farten med mobilen men blev ok efter omständigheterna. Lite ovant kommer det vara:

Så det är andra trädet på ett par år – bigarrå-trädet gav ju upp för bara något år sedan. Den gången blev jag väldigt vemodig – detta var mer otäckt, vilken otrolig tur att trädet inte träffade rätt på huset!

Enligt SVT väntas mer oväder: LÄNK Tydligen är det vanligt att den första höststormen kommer mellan den 23 och 25 augusti… Vilken timing! Fast jag vill hellre kalla det den sista sommarstormen… 🙂 Det är iaf en storm vi sent kommer att glömma!

PS. Min Peter har ikväll varit upptagen med att löda… Sånt gör vi på tisdagskvällarna… 🙂

Vi gjorde mycket kul på Himleriket (Fun city). För mig var det absolut roligaste när alla (barn och vuxna…. eller ja, folk som var myndiga iaf) satte sig att åka trampbil. Det är ganska förvånande hur fort man kan få dem att gå…
Jag halade fram mobilen för jag vet hur kul det kan vara när min krockglada bror sätter igång… och min andra fartgalna bror. + finaste sambon som är ganska lång…Ingen av dem förnekade sig och resultatet ser du nedan. Och ja, det är jag som kiknar av skratt filmen igenom…

Hade 3 vänner här igår på lite sista inofficiellt kalas. Nu är jag färdigfirad! Bubbelvinet flödade och vi hade väldigt kul. Peter var med på tjejmiddagen och han passar förvånansvärt bra in. Kan det vara för att han är den tysta, lugna typen…?

Vi var barnfria så vi passade på att gå ”på lokal” här i Fritsla (pizzerian i samma hus) och dricka San Miguel på literflaska. Gott! Man kan ju inte dricka Åbro (solnatattaröl!)… Vi blev serverade både chips och nötter till ölen. Sött!

Vi gick och lade oss vid 3.30 när de sista gästerna lämnat oss och vi var inte direkt berusade men kanske lite ”glada”. 🙂
Jag lade mig först och efter några minuter (jag halvsover) kommer Peter in och fäller en kommentar som jag finner så oerhört rolig att jag skrattar och skrattar och kan inte sluta. Det är så roligt att jag faktiskt skrattar mig själv till sömns! Vad sa han då…? Jo, med MYCKET allvarlig röst förkunnade Peter:

”Nu när jag snöt mig, så snöt jag mig så hårt att jag fick lock för öronen, blev yr och höll på att ramla omkull!”

Nu vet jag inte riktigt varför jag fann det så OERHÖRT roligt men jösses vad det roade mig inatt! Glatt humör efter trevligt sällskap eller bubbelvinet som inspirerade… Who knows?
Tack tjejer, för att ni ville fira mig precis lagom mycket! Lite mat och fin present! Jag hade jättekul!

Japp… Då har jag påbörjat min sista vecka i 20-någonting-åldern. På torsdag blir jag 30. Åldersnoja? Näe, inte så värst. Ett visst vemod går väl inte att undvika när man heter Matilda Lindal men det känns mest mysigt.

Jag har fått förfrågan om kalas och jag hade faktiskt ingen direkt lust… Klart det är kul att umgås men ORKA göra mat och tårta till släkt och vänner. Vet inte vart jag ska göra av alla människor heller, lägenheten må vara någorlunda stor men inte som ett hus (vi letar hus febrilt men är lite kräsna)… Så vad göra…?

Vi firade min lilla mamma i lördags (hon fyllde 65) med champagne (läs bubbelvin) och jordgubbar ute på en filt och vet ni? Det var faktiskt inte så illa! Inte så mycket jobb men extremt trevligt, det kan jag faktiskt tänka mig. Jag har varit totalt anti-kalas hela våren men det vände totalt i lördags.

Barnens kusin E var upprörd i torsdags över bristen på kalas. ”Klart du ska ha kalas!” förkunnade hon bestämt och började dela ut order till barn och vuxna. Söt! Hon har bestämt torsdag (den 17:e som faktiskt är min födelsedag) men jag tror fredag är en bättre dag – mer folk som är lediga osv. Peter jobbar torsdag kväll men syster kommer till byn den dagen. Mig spelar det inte så stor roll.

Angående presenter så har jag allt jag önskar mig! Jag har inga speciella önskningar utan är välsignad med ett underbart liv och god hälsa. Vad mer kan man önska?? Halleluja!

Jag tänker köpa hem bubbelvin och jordgubbar till torsdag redan ifall någon dyker upp som jag inte räknat med (förutom systeryster förstås – som jag har räknat med) så jag har något att bjuda på. Tårta är traditionellt och trist. Jag tänker gå in i mitt nästa årtionde med ett bubbelvins-PLOPP!

TJOHOOO!

Svägerskan tyckte temat var lite opersonligt på min blogg. Det är klart, det är ju ett förvalt tema… Kostar att ändra på det. Men hon satte sig ändå och slängde ihop en banner lite snabbt. Och vilken banner! Den är helt perfekt och representerar verkligen hur jag ser mig själv. Såhär ser den ut:

Klicka för att se större bild! Så ni ser alla peace-märken! 🙂 och den fina gitarren! Suck…

Vill önska er alla en vacker kärleksfull dag! Jag tycker egentligen ”Alla hjärtans dag” är rätt fånigt. Särskilt i Sverige, jag menar ursprungligen kommer det från Saint Valentine som tydligen – enligt legenden – ställde upp och vigde unga män (med kvinnor) i hemlighet. De fick nämligen inte gifta sig För den romerska kejsaren Claudius II pga att de skulle bli fega och klena krigare. (Detta är bara en av flera legender men det är mitt i natten…) Detta fick naturligtvis den romerske kejsaren Claudius II reda på till slut och blev tokarg! Hans hårda krigare förstördes ju! Så han satte biskopen i fängelse. Där lyckades Valentine hjälpa fångvaktarens blinda dotter och då blev kejsaren så imponerad att han ville träffa Valentine (eller Valentinius – om man ska vara petig. Eftersom det inte används i Sverige håller jag mig till den engelska stavningen). Kejsaren ville då omvända Valentine till de romerska gudarna, det var helt omöjligt och Valentine försökte ist omvända kejsaren. Det slutade naturligtvis med att han blev dömd till döden. Så den gode Valentine skrev då ett brev till flickan han återgett synen, undertecknat med ”From Your Valentine”. I de engelskspråkiga länderna skriver man alltid så, alternativt (på senare år) ”Be my Valentine”. Han avrättades den 14 februari 270 e.kr. och blev efter sin död helgonförklarad för att han vägrat avsäga sig sin tro. Vart ”Alla hjärtans dag” kommer från vet jag inte. Bara svensk ”översättning” i brist på nåt bättre? Ungefär som Monty Pythons ”Life of Brian” översattes till ”Ett herrans liv”, kanske? Pinsamt.

Jag tycker egentligen det är fånigt att ge presenter men hittade världens sötaste påse på Hemköp idag. Var bara tvungen! Inte kan man ge en tom påse heller, men jag vet att min Peter älskar Kinderägg. Ni vet, med alla överraskningarna. (Vi funderade på det, vilka tre?? Choklad, leksak… och vilken mer? Kommer ihåg reklamen: ”Choklaaad!” ”Och något att leeeika mei” (skånska), men mer?? Upplys mig gärna!) Så jag köpte 5 stycken som han kan mumsa och ”leeika” med. Plast är kul! Kram på er!

Salvia ringde till oss idag, de hittade nämligen inte hem till oss. Jag jobbade men Peter började inte förrän 14 och de skulle komma förbi med en bukett till ”Peter och Matilda” på förmiddagen. Vi funderade och funderade. Vi hade väl inte gjort något? Inga födelsedagar eller ens namnsdagar i faggorna… Vem? Och framför allt varför?

Jo! Det var en viss moster som hade fått lite flytthjälp i helgen. Jag som tyckte att vi gjort det som är lättast. Värst är ju när man ska få ut allt på sina rätta platser och inget får plats. Man sliter sitt hår och funderar på vart man fick plats med allt i förra lägenheten/huset. Såhär mycket grejer har jag väl ändå inte?? Fast Peter tycker det är värst när man flyttar ihop med någon och man får dubletter av allt. Bra! Då stannar han!

Vi fick ett kort med buketten:
”Tusen miljoner TACK för bär- och packhjälp i ett aldrig sinande glatt humör”
Men inte gav vi henne några bär?? 😉

Vi åkte till Borås med Oisín idag. Vi skulle till ortopeden. Träffade en ung, trevlig tjej. Mycket snygg och med en söt dialekt med lite skorrande ”r”. Hon drog lite i fötterna och tittade mest. Sedan fick vi prova ett par inlägg som verkade funka och Oisín hade dem hela dagen sedan. Ska tillbaka senare framåt vårkanten.

Vi bestämde oss för att passa på att shoppa när vi ändå var i ”storstan” ( tog oss ut till Knalleland, så kunde vi hälsa på Sonja lite snabbt med) och jag blev väldigt nöjd med en del. Så nöjd att jag vill visa er… Vi börjar med en ny dagbok (det är dags) som jag köpte på EKO-hallen:

Vidare till Lagerhaus. De har alltid fina saker. Och påsar. Ni vet de stora plastiga som är hållbara. För att få plats med allt var jag tvungen att köpa två. Så synd… 🙂

Såååå… vad köpte jag nu då? Vad kan ha varit så stort att jag behövde två sådana påsar… Jo! Kuddar! 4 stycken. Sjukt billigt, 2 för 79 kr!! Till kökssoffan:

Vi köpte en del annat men jag måste ändå visa de fina låsen Peter köpte på Clas Ohlson:

När vi kom hem ringde Birka och jag bjöd hem dem på lite te och Alfapets-spel. Vi spelar minst en gång i veckan, ibland två eller tom tre gånger. Vi har lite egna regler. Målet är att få en så snygg plan som möjligt. Med så fina – eller roliga – ord som möjligt. Vi struntar i grundform och det där. Egennamn tillåts inte. Vissa väldigt vedertagna förkortningar tillåts. Är man nära ett riktigt fint ord lånar man lite bokstäver av varann. Helt frivilligt, förstås. Fast man vill ju att det ska bli fint! Antingen genom att få in ett ord, vackert i sig, eller på ett stiligt ställe med fina poäng. Vi räknar nämligen poäng, även om (som ni förstått) det inte är poängen som är viktigast! Antalet brickor vi tar att bilda ord med, beror på hur mycket plats vi har. På Birkas spel har vi 8 (står 7 i reglerna) och på mormor och morfars som jag har hemma får vi plats med 9. Det blir rätt långa ord då. Så här såg det ut idag:

Jag vill framhålla vissa ord. Birkas vackra GRÅVÄDER, BRYDERI och LAVINER som går ner i det roliga startordet KONDOM. Jag hade PROFET, KITTEL och STULNA (inklusive SO). Mitt roligaste ord var BÖGIG.

Vem som vann…? Jag faktiskt! Händer ytterst sällan – sådär en gång om året. Så jag har väl vunnit min gång för året då. Slutsiffrorna: 242 – 228. YEY! 🙂

Ikväll är det två år sedan jag tog mod till mig och frågade Peter om han ville gå och dricka lite öl med mig på fredagskvällen. Jag skulle jobba kväll för en gångs skull (Birka övertalade mig att gå ut med Peter och få det där evigt trånande ur ögonen…) och Birka tyckte barnen lika gärna kunde sova över hos dem. Jag ringde Peter som inte verkade jättesugen men som följde med iaf, ”Har inget annat för mig…” vill jag minnas att han sa. Mitt trånande hjärtat var lite osäkert på om han var nonchalant eller blyg. Jag hoppades på det sista, annars hade det varit för pinsamt… Jag tog bussen in till Kinna och vi letade ställe att gå till (ja jag vet inte, jag är aldrig ute så i Kinna – eller nån annanstans) och hamnade till slut på Harry’s eller Lounge eller vad det nu hette. Han var inte den mest lättpratade (eller var det mina nerver…?) på den tiden men det blev faktiskt bättre med lite öl i magen. Sedan är jag nog väldigt lättpratad så jag vägde kanske upp (nerverna igen – gud, vad jag kan prata då…)? Vi pratade jättelänge och jag var inte så ölsugen, vill minnas att jag hällde lite av varje öl i hans glas. Långt innan jag var färdigpratad stängde Harry’s-Lounge så jag bjöd in mig själv på TV-spelande hemma hos Peter. Han accepterade – verkade mycket mer intresserad av TV-spel än öl  – och vi traskade ner. Kallt var det. Och blött.

Han var ganska nyinflyttad och det var minutiöst städat. Minns att jag funderade på om han planerat att  bjuda hem mig – insåg senare att det alltid såg ut så hemma hos honom. (Utom när jag varit där, förstås!) Vi spelade TV-spel hela natten och när det inte var min tur fick jag sitta på mina händer för att inte dra honom nära och få smaka på de stora lockande läpparna. Jag satt och funderade på om de var så mjuka som de såg ut. Det skulle visa sig senare på natten (eller morgonen, framåt 6-7 nångång) när vi nästan somnat brevid varann i hans stora säng (jag i hans t-shirt) och jag inte kunde hålla mig längre – att de var precis så mjuka och sköna som jag förväntat mig….

Jag älskar dig så mycket. Tack för att du finns i våra liv. Jag är din. Bara så du vet. Alltid.

Måste bara skryta över min häftiga son… På fotbollsavslutningen idag (Oisín var där med Johan och kusin E) skulle en hemlig gäst komma. Naturligtvis var han från Elfsborg. James Keene (som vi Bajare minns efter en incident med Monteiro och en boll i huvudet, hihi) var den lycklige och han fick skriva massa autografer. Alla utom Emelia bad om en, inklusive min son. Det förvånade mig eftersom han inte gillar Elfsborg, gillar t.o.m. AIK bättre (det är inte mitt påhitt, AIK är ett otyg!). Jag frågade vart han hade gjort av sin autograf. Han tittade på mig och sa: ”Nä, den slängde jag när jag fick reda på att han spelade för Elfsborg.” Klockrent! Tror aldrig jag varit mera stolt.