Den 30 december 20.31 blev jag faster för 6e gången! Min äldsta bror fick en liten flicka. De hade två pojkar sedan innan.
Så kusin-ordningen stämmer än, kul! Pojke – flicka – pojke – flicka – pojke – flicka – pojke – och nu flicka…
Då är det andra broderns tur (eller svägerskans) sista april. Pojke…?
Jag har en pappa som bara kan allt, är så säker och är tryggheten personifierad. Jag avgudar min pappa!
Om ni har sett Ronja Rövardotter så kanske ni minns när Ronja somnar första gången hon är ute i skogen. Hon vaknar plötsligt när det är mörkt och Grådvärgar har omringat henne.
Hon skriker och gråter men de kommer allt närmare… Hon försöker slå på dem men det hjälper inte. Då kommer Mattis med ett avgrundsvrål, sliter bort Grådvärgarna och räddar henne. Hon bara snyftar ett ”Mattis” när hon hör honom för hon VET att hon är säker nu.
Så är det med min pappa också – fast han räddade mig från MYLINGAR (myror) men jag kände mig nog lika lättad som Ronja när räddningen kom. Han bara fixar allt, min pappa!
I samband med hans kommande högtidsdag satte vi in ett stiligt kort:
Med texten:
Grattis Anders Lindal
på 70-årsdagen 21 augusti 2011
önskar en fru, fyra barn med bättre hälft
och snart 8 barnbarn
Jag vill gärna här och nu på bloggen officiellt gå ut och säga att:
DET ÄR INTE JAG SOM ÄR PÅ TJOCKEN! Det är nämligen Mikaela, så det så.
Jag släpper inte mina starköl i första taget, så det så – igen. Något måste man ju få trösta sig med när världens bästa lag bara krisar om och om igen i FAKKING superettan! Morr!
Jag har precis skickat ut inbjudningar till familjen angående Irmelins (och lite mitt) kalas (tycker du att du tillhör familjen och saknar mail så hör av dig!) och hittade allas mail utom kusin Gabriels. Vad göra?
Mobilen ligger uppe och telefonerna… ja de finns men jag orkar inte leta. Jag googlar, förstås. Och hittar facebook (medlem och medlem – jag vill ju bara ha mailadress!) men även detta:
What are the odds?? Det publicerades för bara några timmar sedan… Anyhow, nu undrar jag lite hur den uppvisningen gick till och även varför jag inte var inbjuden? Jag hade hejat jättehögt på Gaby och gjort banderoller. Det hade nog hela familjen gjort om vi vetat. Och hejaramsor!!
Men det var väl bra att han är nöjd med anläggningen, tror ni han ringer nästa gång han har uppvisning?
Oisín går på Korsdraget som är kyrkans aktivitet för barn som går i årskurs 1-3. När han kom hem därifrån med kusin E så hade de haft en ny ”fröken”, som Oisín sa. Det visade sig att det var prästen (hihi) som heter Lars-Olle, förklarade kusin E varpå Oisín utbrast:
”HETER han verkligen LAT-Olle???” Hahaha!
Nejnej, förklarade jag och E…. Som präst är man knappast lat – tänk att ha ”evig jour”…
Men det tog inte slut där. När Oisín kom hem utspelade sig följande konversation här hemma:
Oisín: ”Får jag ha på mig mitt halsband till skolan imorgon?” (De gjorde halsband på Korsdraget idag)
Jag: ”Jaa…”
Oisín (efter en liten stund): ”Vet du vad ett kors betyder?” (Symbolen på Oisíns halsband)
Jag: ”Tja, att man är kristen?”
Oisín: ”Ja.” Paus. ”Äsch! Jag skulle ha gjort ett peace-märke istället…!”
Hmmm… Märks det att han är min son…? 😀
PS. Irmelin-inlägget kommer senare – eller imorgon. Tyckte detta var så roligt att det fick komma före…