Tänkte på en lustig sak igår; Innan jag fick barn fick jag höra lite då och då att jag var lik skådespelerskan Renée Zellweger och speciellt i filmen ”Jerry Maguire”. Tog jag som en verklig komplimang. Hon är ju jättevacker! Hon spelade här en 26-årig mor vid namn Dorothy Boyd. Hennes första stora roll. Det är överhuvudtaget en charmig film som räddas av just Zellweger och Cuba Gooding Jr. Jag är verkligen inte särskilt förtjust i Tom Cruise. Tycker han är en medioker skådespelare, och då är jag ganska snäll. Här till vänster ser ni hur hon såg ut då.

Så gick det några år då. Jag fick två barn och gick upp lite i vikt (typ 20 kg…). Så var jag inne på ett apotek i Dublin, skulle väl handla nåt. Irmelin var nog några månader. Jag var ganska nyklippt, vill jag minnas. Då säger hon bakom disken med ett leende: ”Vad du är lik Bridget Jones! Du vet, hon i filmen…” Hon menade det som en komplimang. Jag bara nickade… Vad kan man säga? ”Nää jaa ä inte bitter!” 🙂 Jag gick från henne där uppe till detta:

Äsch, tur att man inte är lika utseendefixerad som Bridget! Funderar ibland på att ta mig samman och gå ner i vikt men vet ni…? Mat är bara för gott! Det är liksom inte värt det.

Haha… Tycker Gynning att hon får för lite press? Tigern ville ha mig

Visst, Tiger Woods agent ringde mig hela tiden med. Innan. För 10 år sedan. Intressant uttalande damen.Viktigt i debatten. Not.

Och Aftonbladet… Hittar ni absolut inget vettigt att skriva så låt bli ist för sånt här. Fast det är humor, förstås! Om ni frågar mig. Pinsam humor. Lite som Anna Anka. (Don’t get me started, jag vet att man inte ska skratta åt andras olycka men ibland kan man inte låta bli. ” Jag kan inte låta ytliga saker påverka mitt liv.” Som en skilsmässa t.ex? Förlåt, men jag blir arg när man hackar på de underbara svenska männen och på alla kvinnor. Yta är INTE allt!)

Synd om stackars Elin! Tungt att bli så sviken… Starkt att stå på sig och inte bara svälja som så många andra kvinnor har gjort i samma situation. Inte minst president-hustrun Hillary. Tror hon hade haft större chans i presidentvalet om hon stått upp för sig själv och inte accepterat Bills cigarr-viftande. Jag hade iaf gillat henne bättre (inte för att jag hade fått rösta men ändå) och jag vet att alla förstå-sig-påare bara suckar och säger att hon hade så och så mycket hjälp av Bill Clinton i sin valkampanj… men jag väljer att blunda för det. Så det så. Det ska löna sig att stå upp för sig själv. Iaf i min värld.

… lite då och då, på att göra lite halvförbjudna saker? (Eller det här är nog egentligen jätteförbjudet, men ack, så sött!) Nåt som jag tänkte på idag (och många gånger innan), var att det vore så kul att gå en raid nån natt och bara leta flådiga mercedes-bilar. Och göra om märket lite… Från:

Till:

Alltså med en liten pinne och eventuellt tejp. Utan att göra sönder något, förstås. Bara för att se hur mycket skillnad en liten liten pinne kan göra. Det kan jag bli ganska sugen på…

Å andra sidan finns det en risk att bilägaren inte alls ser det söta i min handling och blir ledsen eller arg. Det vill jag inte. Vill att han – eller hon – ska slå ihop sina händer och hoppa lite på stället och sen säga: ”Men åååhh vad sött! Det blev ett litet peace-märke!”. Det vill jag.

Om jag en gång köper en mercedes, ska jag banne mig byta ut märket mot ett riktigt peace-märke! Så fint det hade blivit!!

Haha! Jag har äntligen fått reda på hur lång han är!

Height: 6′ 6″ (1.98 m)

Förra inlägget här: Hur lång?? Det verkade inte som någon annan visste hur lång han var (eller så brydde sig ingen annan) men jag funderade och funderade. Är det han som är lång eller Järvheden som är kort? Det gick så långt med funderandet att jag till slut mailade Kanal 5 med frågan. Det var igår kväll och idag har jag fått svaret: Johan Petterssons biografi Lustigt att de stavat hans namn fel. Stavas väl med ett ”t”? Kollade det extra innan jag googlade honom. Hade faktiskt inte en tanke på att titta på IMDB. Mitt nöt…! Snällt av Kanal 5 att svara. Tack 5an!! Undrar just om de tycker att jag är puckad…?

Känns bra att veta iaf! Han är rätt lång. Nästan 2 m. Det är långt!! Coolt. På nåt sätt… Han verkar så snäll. Är man stor måste man vara snäll. Eller nåt sånt. Skulle tippa på att Thomas Järvheden är ca 175 cm? Kanske? Hur snäll är man då…?

Jag har många (o)vanor kvar från livet i Dublin. Förutom en outsinlig längtan efter öl (särskilt på veckodagarna) så räknar jag även skator (magpies – inte Newcastle, bara fågeln) + att jag hälsar på första skatan jag ser på morgonen. ”God morning Mr Magpie”. Ifall det nu skulle vara så att Djävulen tagit sig upp på jorden, så trodde man att han isf skulle ta sin boning i en skata. Av någon anledning. Nu tror jag som bekant inte på Djävulen men ändå… Det är bäst att vara artig, iaf mot den första på morgonen… 🙂

Så tilbaka till skaträknandet då. Här går versen:” One for sorrow / Two for joy/ Three for a girl / Four for a boy / Five for silver / Six for gold / Seven for a secret never to be told” Den sista har jag nyligen hört en annan version på. ”Seven for a secret ready to be told” Vet inte vilken som kom först men tippar ändå på ”never”. Titta vad vi såg igår på väg hem från skolan:

Som ni ser 2 stycken!! Jag har en evig tur med en underbar familj, ljuvliga barn och sambo och allt… Är det i jobbet jag ska ha lite extra tur? Kommer någon äntligen erbjuda mig ett jobb som jag kan ta?? Jag håller lite tummar med för säkerhets skull. Ska inte röra en spegel på hela dagen ifall den skulle gå sönder och ge 7 års olycka… 🙂

Här i Fritsla öppnade ju Strands nu i år. För er som inte vet så är Strands som ett mini-GeKås, ni vet det i  i Ullared med en såpa på TV’n. (Don’t get me started on vad jag tycker om den dokusåpan! När jag kommer mig för ska jag skriva ett rejält upprört inlägg om det. Fast jag bara sett ett halvt program… Förnedringstv!) Nu tappade jag bort mig… jo, det är billigt som GeKås men mycket mindre. Ligger fint nere vid Häggån. De har haft en skylt vid tappen länge där det står Strands och en pil. När vi var på väg till päronen för middag fredag kväll låg den skylten ner. Jag var på väg att ta upp den när jag såg det här klistermärket:

”Vi har lagt ner din skylt” – där fick ni! Don’t fuck with vägverket! Sedan gjorde de den ultimata hämnden på företaget och vände skylten (som alltså låg ner, men ändå) så pilen pekade åt fel håll!! Check it out:

Det ni!

Jag är inte jättebra på att laga mat. Det har jag aldrig sagt. Nånsin. Alla mina nära och kära vet att det hade varit lögn. Men jag är en hejare på pannkakor. Kan t.o.m. vända dem i luften till barnens stora förtjusning. Gör finfin Spaghetti Bolognese (vet att det bara är ett fint ord för vanlig köttfärssås men förstör inte detta för mig…) och supergod köttsoppa. Men dessa förbaskade varmkorvar… Hur svårt kan det vara? Varför, o varför hatar alla varmkorvar mig? Kokekôrvar gillar inte mig och jag tror jag gör dem arga. Arga så de spricker:

Vi minns väl alla Irmelins kalas när det var i princip bara var en köttmassa i kastrullen eftersom jag råkat stormkoka korven i typ 20 minuter. Det verkar som jag inte är förlåten än… Suck. Barnen tvingade i sig en korv var iaf.

Japp. Vi matade honom igen – jag och Irmelin. Han bubblade glatt.

Sedan delade vi på honom, 5 delar blev det. En behöll vi och bakade kaka på. Här i ugnen:

Irmelin var helt ifrån sig och grät massor för att vi skulle äta upp stackars Herman som levt så länge med oss (10 dagar). Sedan tittade hon på när Oisín spelade och då glömde hon Herman. Tack och lov, jag behöver en Hermanpaus. Vi avnjöt kakan som efterrätt med mitt nya te. Packade sedan några bitar och de resterande Hermanitosarna och gick ner till jobbet. Såhär lite bitar har vi kvar nu:

Fatta mumsig kaka… Yummie!! Blev av med två på jobbet och lämnade de andra två på bordet. Kakan är ju så god att man kan ta allt jobb med rörandet och matandet. Tycker jag iaf. Kan tänka mig en ny sedan, faktiskt… Mysigt med en liten att ta hand om… 🙂

Det var en intervju lördagens BT som roade oss storligen efter melodikrysset. Det var en Jenny Åkervall som har varit talskrivare åt Göran Persson och nu är det åt Mona Sahlin. Under denna intervju fick hon välja tre talarfavoriter. För att ha ett så kreativt (eller kanske inte?) jobb tyckte jag hon var ganska fantasilös. Började med Ingvar Carlsson (boooring), gick vidare till Olof Palme (varje sosses hjälte) och sedan väljer hon Barack Obama. Inte jättespännande men ok, antar jag. Nu kommer det roliga: Längst upp i kommentaren för Obama står det ”Jag skulle välja en kvinna också, men har ju redan nämnt Göran Persson (say what??) och Mona Sahlin.” Visst, jag tycker inte heller Göran Persson är mest viril av alla politiker men att kalla honom för kvinna tycker jag ändå är att ta i lite… 🙂 Har inte orkat leta upp intervjun på nätet eftersom jag har pappersversionen här men finns säkert på BT’s sida. Om ni orkar…

Nu har Herman fått mat. Vi matade det lilla livet i onsdags. Allt han ville ha var socker, mjöl och mjölk,

vi tog hjälp av Irmelin.

Sedan bubblade han inte på hela kvällen eller natten, bara en stackars bubbla som hängde ensam på högerkanten. Jag trodde vi dödat herr Lindqvist, tänkte att vi kanske vispat för mycket eller nåt men han piggnade till när jag rörde nästa morgon. Han har bubblat som besatt sedan dess! Yey!