Ganska många har varit inne här och letat efter information om när Lyxfällan-avsnittet i Fritsla sänds. Jag har lusläst Tv3’s hemsida och t.o.m. med mailat dem på info@tv3.se men inget svar fått. Dumma!

Det var fredagen den 13 november de var här. Brukar de ha nån uppföljare? Komma tillbaka för en liten återblick liksom? Jag minns inte, har inte sett nåt iaf. Måste väl sändas denna säsongen? Första avsnittet har sänts men det står inget om de kommande.

Minns att jag trodde det var typ gymnasieungdomar som spelade in nåt till skolan – eftersom killarna som stod utanför Slättäng med jättekamera på nån slags skena såg ut att knappt vara torra bakom öronen. Senare när jag var ute på promenad med lilla M såg jag herrn i huset på fotbollsplanen med förbundna ögon och en pappersdocka i målet. Och koner, kanske? Tittade inte så noga. Tyckte återigen att det var avancerade kameror för gymnasieungdomar. Börjar jag bli gammal??

Har tagit vackra, vackra kort idag! Solen steg över ett kritvitt Fritsla. Det kom en knapp dm snö igår och det är så ljuvligt vackert ute. Magiskt. När solen står som högst rinner det från tak, man hör hur det porlar i stuprännorna. Men imorse när solen steg nästan tvekande över horisonten var det bara kristallklart och lagom kallt.

Sedan kom jag hem och hittade nåt lite otäckt i trädgården… men för att ta det från början… Gjorde en ny ”snömaräng” igår. Hade tänkt göra en riktig snölykta eftersom det blev lite varmare igår. Runt noll, faktiskt. När jag kom hem hade det blivit lite kallare igen och det var svårt att få ihop några riktiga bollar. Så jag byggde på den gamla lite, borstade och puffade. Tror faktiskt den blev dubbelt så stor! Den lyste några timmar och förgyllde vår trädgård innan den slocknade framåt 8-tiden.Detta mötte mig när jag kom hem:

Jag har alltså inte rört den utan den har blivit såhär helt av sig själv. Vad är det för spöke i min trädgård?? Vad har lockat hit detta odjur? Eller vem? Undrar om det representerar mitt PMS-humör? Eller familjens samlade morgontrötthet (och den är inte liten, den)? Kanske är det vårt lilla lägenhetsspöke som manifisterats i snön? Vad vet vi? Spännande är det iaf! 🙂 Den ser lite ledsen ut. Nästan lidande, som Edward Munchs ”Skriet”. Fast inte lika desperat, kanske. Den påminner mig om något men jag får inte tag i det…

Japp. Då var det färdigt för den här gången. Gjorde en intervju med Matti Sjölund (konstnär i Fritsla) idag. Var otroligt nervös eftersom jag inte kan ett dugg om konst. Dessutom har jag aldrig gjort en intervju förr. Tänk om jag frågar nåt HELT opassande?! Och gör bort mig totalt och gör honom arg… Det kanske är jätteoartigt att fråga en konstnär om hans favoritfärg t.ex. Så jag höll mig väldigt lugn. Inga konstiga frågor. Han var hemskt snäll! Det gick bra. Hoppas jag. Har precis mailat artikeln / intervjun till Birka och Matti himself. Fast först fungerade inte min mail. Jag slet mitt hår och försökte igen. Ringde Peter med panik i rösten (han jobbar). Varför funkar det inte?? Fick maila från hans konto, då funkade det! Hurra! Så efter lite korrigeringar är jag äntligen färdig! Ååhhhh mina nerver!!! Hur gör Birka detta flera gånger om året?? Har varken hår eller naglar intakta…

Men galleriet! Så mysigt! Beläget i företagshotellet i Fritsla med namnet ”Minigalleriet”. Där fanns olika tavlor, glasflaskor, gamla böcker och grammofonskivor. Han är mycket kunnig och brinner för sin konst. Roligt! Lärde mig massor och var där i nästan 1,5 timme. Han har öppet varje lördag mellan 11 – 14, bara att gå dit! För att läsa hela intervjun får ni leta upp ett exemplar av tidningen ”Byabladet” som kommer ut om ett par veckor (ingen aning om datumet, jag bara gör som Birka säger till mig). Kan inte publicera nån bild av herrn själv eftersom jag inte frågade om lov men jag har tagit mig friheten att publicera en bild på han fantstiska gamla ölbuteljer och andra flaskor! Har ni möjlighet måste ni gå dit!

Vacker vinterdag här idag! -3 och solsken! Årets första dagsmeja (som jag lagt märke till iaf), solen värmer verkligen:

Var förbi nere på Strands också och passade på att ta kort på frusna Häggån. Det är inte varje år den är helfrusen… Vinterlandskap är så vackert! Tänk så häftigt om man kunde åka skridskor på ån…

Sedan åkte vi till Furusjön för att se om det var plogat. Det var faktiskt lite lagom plogat. Vi filmade sedan hur man kunde åka rätt genom snön (den som inte var plogad, var tvärstopp i plogspåren). Den var otrolig lös och fin! Ska lägga in på youtube och länka hit sen. Eller ja, Peter ska göra det. Verkligen en strålande dag:

Vi åkte hem och klädde på oss lite mer, köpte korv och bröd och plockade fram skridskorna. Solen var precis på väg ner när vi kom upp (hihi) men vi fick fantastiska bilder på himlen!

Efteråt gjorde vi (läs Peter) upp eld till korven och min mobil överraskade mig med ett riktigt fint kort:

Läste anslaget om Fritsla HK’s spontanturneringen igår men hade annat för mig, tyvärr. Jag har sett olika inbjudande anslag från föreningen varje vinter (även på sommaren, inline-hockey? Heter det så?) sen jag kom hem till Sverige. Har länge varit nyfiken men jag har inte åkt skridskor på myyycket länge (om man inte räknar förra året på Furusjöns knaggliga is med ett barn i händerna – konstant) och kan knappt stava till ishockey (hoppsan, det gick!) nuförtiden. Så jag har beundrat på avstånd. Långt avstånd.

Nu vill jag iaf uppmärksamma dem! Fritsla HK (HockeyKlubb, naturligtvis) är en liten förening i Fritsla som är ett gäng fantastiska eldsjälar. De skriver en underbar krönika till varje Fritslablad, spolar rinken nedanför Risma så fort det blir kallt och anordnar resor till Fotskäl ishall för skridsko-åkning innan riktiga kylan slår till. Det hela började för nästan exakt 5 år sedan när 5 killar drog igång projektet. Då valdes en styrelse och arbetet med att få ihop sponsorer sattes igång. 5 mars 2006 – alltså endast drygt 2 år senare stod rinken färdig. Det är sjukt bra gjort!

Detta gör mig (om möjligt) ännu stoltare över att vara fritsla-bo. Tänk att det finns sådana resurser här! Det härligaste är att vem som helst är välkommen. ”Äsch, vi bygger en rink så får de som vill, vara med!” Ett sådant tänkande är nära nog unikt idag. Men inte i Fritsla! Jag vet faktiskt inte vilka ni är men tack! Det är en synnerligen vacker rink ni byggt! Frågan är om de funderat på nästa generation? Lite hockey-skola i Fritsla? Kan det vara nåt? Bilderna och infot har jag lånat från deras mycket snygga hemsida som jag länkar till igen. Här!

Vi hade ett par kalla dagar här i veckan. Onsdag morgon var fantastiskt klar. Och kall. Kristalluft som liksom klirrade i varje andetag. Helt magiskt! När Irmelin och jag gick med Oisín till skolan hängde en gigantisk fullmåne vid himlaranden. Den hade tunna, tunna molnslöjor över sig. Det låg en obeskrivig stillhet över hela Fritsla – trots att massor av barn var på väg till skolan. Rimfrosten låg tjock och fick de annars så höstspretigt kala träden och buskarna att se härligt mjuka ut. Det var nästan ljust men solen hade inte gått upp. Ett fantastisk gryningsljus som nästan hade något sakralt över sig. Det var nog en av de vackraste morgnar jag varit med om! Både för ögon och själ.

När vi stod vid skolan hade vi utsikt över Bjälbos (världens vackraste dagis) dramatiska torn med månen precis brevid. Det var vackert så man ryste… Barnen och jag stod och tittade en bra stund. Tänk att det finns något så vackert…!

Här i Fritsla öppnade ju Strands nu i år. För er som inte vet så är Strands som ett mini-GeKås, ni vet det i  i Ullared med en såpa på TV’n. (Don’t get me started on vad jag tycker om den dokusåpan! När jag kommer mig för ska jag skriva ett rejält upprört inlägg om det. Fast jag bara sett ett halvt program… Förnedringstv!) Nu tappade jag bort mig… jo, det är billigt som GeKås men mycket mindre. Ligger fint nere vid Häggån. De har haft en skylt vid tappen länge där det står Strands och en pil. När vi var på väg till päronen för middag fredag kväll låg den skylten ner. Jag var på väg att ta upp den när jag såg det här klistermärket:

”Vi har lagt ner din skylt” – där fick ni! Don’t fuck with vägverket! Sedan gjorde de den ultimata hämnden på företaget och vände skylten (som alltså låg ner, men ändå) så pilen pekade åt fel håll!! Check it out:

Det ni!

Varje lördag (så gott som) löser familjen i Fritsla melodikrysset. I morse jobbade både bror Johan och min Peter. Mamma var borta på annat så vi var bara 3 vuxna + 2 barn. Gick det med, även om vissa delar var lite väl svåra. Vem i hela friden vet vem Ronnie Ronalde är?? Han sjöng och imiterade fåglar. Riktigt duktig. Jag hade ingen aning om vem han var, hade bara för mig att någon engelsman visslat nån gång… Min gissning var vag men rätt. Hjälpte inte så mycket heller, vi fick googla. Hittade detta: Ronnie Ronalde från 50-talet. Sött!

Det var -3 när jag gick ner till melodikrysset. Detta mötte mig när jag traskade in i pappans kök:

Ljuvliga kakelugn! Birka sitter alltid i soffan längst ner mot bandspelaren och skriver, jag sitter brevid. Så måste det vara, jag gillar traditioner. Här ligger allt redo och väntar på oss:

Annars gick det hyfsat även om lite var gissningar. Första låten t.ex. som var Marie och Per. Tror inte det var Roxette. Alla runt bordet trodde det var två tjejer… Men det passade in så bra att de måste hetat just så. Nu kommer Peter hem närsomhelst och vi ska gå ner till föräldrarna och bli bjudna på paella. Mumma!! Är så hungrig och det är säkerligen Peter med. Hoppas de inte stoppat i sig all mat redan, vet hur gott det brukar vara! Kanske går en sväng och kikar på fina lyktorna på kyrkogården med. Så vackert.

Nostalgi… Titta:

På väg hem från Irmelins fotbollsträning i veckan gick vi förbi min gamla mellanstadieskola. Vad ser jag på asfalten? Delvis gömt av ny asfalt finns ett bamse-fiaspel som vi gjorde när vi gick i 5:an. Eller kanske var det 6:an? Liiiite färg finns t.o.m. kvar! Undrar om de stora pjäserna finns kvar nånstans? Minns dem som jättestora. I trä. Gjorde vi dem i slöjden, tro? Måste ju vara 17-18 år sedan!! Tänk vad vi är gamla…

Irmelin och jag promenerade ner med Oisín till skolan och det började regna. Kändes bittert! Vart tog min utlovade snö vägen?? Då började det snöa så smått… Lämnade Irmelin på dagis. Här ser ni de små fina snöflingorna:

Jag var så lycklig och gick sakteliga ner för att hämta Birka och åka till optikern och äntligen välja ett par glasögon… Då började det snöa på allvar. När jag kommit till stationen hade det satt igång på allvar:

I mitt tycke finaste bilden! Här även en bild på vackraste backen i världen:

Visst ser man snöflingorna lite även om mobilen inte har den ultimata kameran… Tänk att det lade sig ändå – i mitten av oktober!