Så här känns det inför spelningen ikväll:

Sara och jag har rott några gånger på Furesjön i en liten eka. Nu ska vi sätta oss i en stor segelbåt och segla (så gott det går) över Atlanten till New York!! Känns det som om jag tagit mig vatten över huvudet? Yes! Precis så känns det.

Hur ska detta gå? Det är liksom inte PRO eller Varbergs torg…. Det är uppmickat, massor av folk med höga krav och bara vi två… Två små (nåja) flickor (nåja igen) som ska ge sig ut i det här… Usch. Konstigt att man får ont i magen…?

Vi får köra Obama-stilen: ”Yes, we can!” Funkade ju för honom…

Imorgon smäller det! Då slår vi till på Dubliners i Göteborg med skönsång som kommer att lämna folk sömnlösa (på det bra sättet – förhoppningsvis)!

Jag är rätt taggad nu efter att Sara varit här och vi har spelat i flera timmar. Fingertopparna blöder inte, men de är inte särskilt glada heller… men SHIT vad kul det är när stämmorna sitter (efter lite slit) och det faktiskt låter riktigt hyfsat!
Våra kära pojkvänner flänger hit och dit och ställer upp på alla sätt och vis (speciellt Tobias som idag fått lyssna på Oisíns läsläxa efter att han hjälpt oss när vi kört fast i stämmornas snåriga skog).

Oisín fyllde ju 8 (!!!) år idag och vi tittade dessutom på hus.
Herreguuud vilken vecka detta varit! När vi har spelat imorgon kväll ska jag bara sätta mig ner och andas! Eldprovet är imorgon kl 23.00. Ni håller väl alla tillgängliga tummar…?

Är SÅ trött nu. Man sover inte jättebra när man får besök på rummet en gång i halvtimmen… Sedan har jag ju sovit dåligt de två nätterna innan det med, eftersom jag var nervös inför prov och inlämningar. Jag tänkte skriva mer om Oisíns sjukhusbesök när jag är lite piggare och har laddat ner bilder på hjälten. 🙂
Han var kanonduktig både på dagen och på natten. Gud, så söt han var, helt nedbäddad i sladdar och elektronik! 😀

På eftermiddagen åkte vi till Sara och repade. För er som missat det, kan jag berätta att Sara och jag spela på Dubliners i Göteborg på måndag! Eftersom vi inte har skivor med låtar (vilka amatörer har det, liksom? Tydligen ganska många… 🙂 ) så får vi komma dit och provspela för att se om vi duger… Hmmm… Stackars mina nerver. 🙂 Men det är otroligt kul att repa! Bra med personlig coach med (Saras sambo är musiklärare).

Jaaa, mina vänner. Fick svar på senaste proven och på hela kurserna idag. Jag blev sååå GLAD! Hurra, hurra och HURRA!

Psykologi – MVG!!!
Kommunikation – MVG!!

Som sagt: Not just a pretty face! – Ett väldigt glatt ansikte med… 😀

Nu har jag gjort alla prov och inlämningar. Avslutade med ett präktigt näsblod… kanske var det stress ändå.
Guuud så skönt att allt är över. Nu har jag ledigt till måndag när Administration B börjar.

Nu ska vi susa till Göteborg.

Kram på er alla!

kom just den 13 oktober. Jag minns för jag ganska så exalterad och tog gladeligen 1 och 100 kort. Jag älskar första snön! Nu missade jag ju själva singlandet men det är väl smällar man får ta! HÄR kan man titta på det.

På fredag har de (SMHI – inte YR) sagt att vi eventuellt kan få lite snö hit. Den 16 oktober förra året snöade det massor! Kolla HÄR Då lade det sig till och med! Titta på det fina kortet på tågspåren. Så vackert. Jag postar kortet här, vänta:

Hoppas jag inte missar årets första singlande!

Jag har fått svar på ergonomin. MVG! Jag är en mycket glad flicka.

Nu har jag slitit med psykologin och är ganska nöjd med mig själv, jag är inte bra på att analysera människor (tycker jag själv iaf) utan förstår liksom inte varför folk krånglar till det så att de medvetet säger en sak men menar en annan. Nu menar jag inte ironi utan mer inom seriösa sammanhang. När man prataar med mig behöver man inte vara orolig över understuckna meningar och sånt. Det jag säger menar jag. Rakt av.

Ska hinna med två prov med, men de gör jag nog imorgon innan vi ger oss av till Göteborg för Oisíns alla undersökningar. Heja Oisín! 🙂

Jag deltar i en tävling! Ja, ni läste rätt, jag brukar ALDRIG göra sånt men detta var bara för bra…!
Den finns inne på fotballfruens blogg och man tävlar om en bebisbok. Inte vilken som helst, denna är baserad på nätet och när barnet är ett år får man boken hemskickad, inbunden och färdig i brevlådan!!

Detta vore en perfekt present till Tanja på Irland som ska ha om några veckor (nej,den är inte till mig)! Det vore jättekul att följa hennes bebis! Så jag tävlar.
Du kan också göra det om du vill (inte för många, jag vill ju vinna!) gå in på länken HÄR och skriv ditt favoritnamn. Jag skrev Oisín eftersom jag tycker det är så mjukt men ändå kraftfullt. Lycka till (lite lagom)! 🙂
Vill du inte tävla så kan jag ändå rekommendera denna trevliga blogg. Inte minst för att hennes man spelar i världens bästa fotbollslag! 🙂

PS. Ni har bara på er till på fredag att delta så vänta inte för länge…

Japp. Jag har två stora inlämningar idag + 2 prov, så detta blir ett snabbt litet inlägg. 🙂

Satt med Oisin igår kväll för att gå genom nästa undersökning. Syresättning under natten och dagen. Vi har kikat på bilderna i foldrarna de skickat och vi ska titta på film när han kommer hem. Östra är verkligen SÅ bra och informativa. Han är en trygg kille men gillar ju inte sprutor (vem 17 gör det…?) så det blir lite att ladda inför.

Tydligen måste vi sova på sjukhuset för de ska ta koldioxid-prov (i blodet) på kvällen och sedan det första de gör på morgonen – innan han ens har vaknat. Jag tycker synd om den sköterskan för han kan ha ett jädra humör på morgonen… 😀

Så imorgon på morgonen ger vi oss av. Stannar till hos bror i Mölndal och lämnar av Irmelin. Oisín ville att vi skulle åka lite tidigt så han får leka på sjukhuset. Låter som en toppenidé! Det är kul att leka!

Fick tillbaka mitt slut-arbete i ergonomi igår. VN (som i VG eller MVG) så nu blir det spännande att se vad slutbetyget blir. Jag blir glad över VG för det var en svår kurs…

Näe, psykologin kallar. Suck!

Nu har vi varit förlovade i ett helt kvartal – idag på dagen!

Den 11 juli 2010 mitt i VM-finalen mellan Holland och Spanien (i pausen) när vi ätit vår sushi (med ihållande fnitterattacker) gick vi ut på Peters familjs stug-altan med varsitt glas bubbel i händerna. Ringarna hade vi köpt för närmare en månad sedan efter jag övervunnit min nervositet i juvelerarbutiker:

De är i silver med en cubic zirconia-sten (fejk-diamant – men lika glittrig) i min ring. De kostade inte skjortan men var lite speciella, tyckte vi. Man såg att de hörde ihop, som vi.
Vi skålade och trädde på varandra ringarna. Så kysstes vi och sedan var det 2:a halvlek (var ju faktiskt VM-final!).

Ingen visste, förutom barnen som varit med och valt ringarna. De var förövrigt hos biopappan.

Varför den 11 juli? Det hade helt enkelt att göra med månens fas. Den kvällen var det nymåne och det ska vara bra för att förhållandet ska fortsätta växa. Vi resonerade som så att den dagen var lika bra som någon annan – varför inte…?

Familjerna upptäckte det ganska snabbt (Peters föräldrar på någon timme, mina på ett dygn. Fast kusin E upptäckte det) och vi fick present och förlovningsmiddag (som jag bloggade lite diskret om HÄR) och allt!
Giftermål…? Tja, det hinns la´med… 🙂

”Skynda dig nu, Peter! Fotbollen börjar snart!” (Inte dubbelhaka, inte dubbelhaka!!)

Smink är för veklingar… (En av de få gånger när jag ångrat att jag inte sminkat eller piffat mig. Tänkte väl inte jag på…!)  Men Peter är glad iaf!

Och jag är otroligt glad! Älskar dig. Min.

… har övertagit i min kropp. Jag är så lättretad och arg. Tål inga motgångar och gnäller på barnen fast de egentligen inte varit så särskilt olydiga. Surar på Peter över inget (fast det hjälper när man får underbara kärleks-sms, ibland undrar jag om han inte har extra gåvor…) och tokstressar över inlämningar (inte så obefogat iofs) och är allmänt vrång. Ont i brösten har jag med. Magkramperna har inte kommit – än. Bröst- och magont kan jag tåla, humöret är värst…

Fasen vad det är hemskt! Jag orkar inte riktigt med mig själv… Säger förlåt till barnen, borstar deras tänder och gnäller över att de inte öppnar munnen tillräckligt… och säger förlåt igen. Jag är glad att jag inte är min mamma ibland…

Nu vet jag att det är ca. 3 dagar kvar till syndafallet (kopparspiraler är bra, men har sina nackdelar…), SUCK!

Igår var jag hos tandläkaren – INGA HÅÅÅL (som behövdes göras något åt iaf)! Hurra! Det var så otroligt skönt! Men jag ska börja använda tandtråd mer regelbundet.

Vårdcentrals-besöket gick fint. AT-läkaren var trevlig och empatisk. Hon sa att hon inte tyckte jag var fånig och kikade i näsan. Där hittade hon inget onormalt eller svullet. Inga konstigheter. Hon tog blodtryck som var inom det normala (110/75), högt har det ju aldrig varit… Så jag fick ta lite prover (första proverna jag tagit där sedan 1998) och sedan vandra hemåt. Kön till provtagningen satt jag i över en timme. Trist.
Det enda svaret jag fick av mina prover idag var järnvärdet. Inte dåligt men tyvärr inte bra nog för blodgivning – 123. Man ska ha (här måste jag kolla vad jag skrev förra året, om du är nyfiken kan du klicka HÄR) 125! Trodde det var 135. Då finns det hopp, jag var ju bara 2 enheter under. Då ska jag äta bra och järnrikt och samla mig lite så ska jag lämna blod!
Resten av testsvaren kommer hon meddela på telefon – om det finns något att meddela, vilket jag tvivlar på. Så allt är hunky dory. 🙂

Studerandet har inte gått så värst bra det sista, tror det – paradoxalt nog – beror på att jag har mycket att göra… Ergonomi – here I come! Suck…