Ja jisses vad här blåser. Som alltid tycker jag det är spännande och pirrigt. Fast liiite otäckt.
Tänker på granarna som står vid knuten… Har de stått i så många år borde de väl kunna hantera en liten ”Berit”. Eller hur?

Sängen känns nog lite extra stor och tom när jag kryper ner om en liten, liten stund. 🙁

Nu har båda katterna gett sig ut dessutom. Lite oroligt men samtidigt så kan de nog ta hand om sig… Stora stormen kommer väl inte förrän imorgon…?