Jo de fick bo kvar ett tag till, granarna.
Han som skulle ta ner dem ville inte bara ta ner granarna – utan meja ner allt i närheten dessutom (han äger den angränsande marken). En gammal fläderbuske, körsbärsträd och bamsig hägg (tokbra klätterträd) + en massa annat buskage. Tomtgränserna är så gamla här och väldigt diffusa.
Han hävdar att gränsen går i granarna men vi tror inte det och ingen VET säkert – kanske inte ens lantmäteriet. Frågan är om det ens går att få reda på. Så vi avvaktar och jag är i hemlighet riktigt lycklig över att få behålla mina vackra granar.
Bara de står kvar i nästa höststorm…

Vi tror inte att det är någon panik än – tyckte bara det var smidigt när de nu erbjöd sig att ta dem, mot virke/ved som betalning.