Japp. Då var det färdigt för den här gången. Gjorde en intervju med Matti Sjölund (konstnär i Fritsla) idag. Var otroligt nervös eftersom jag inte kan ett dugg om konst. Dessutom har jag aldrig gjort en intervju förr. Tänk om jag frågar nåt HELT opassande?! Och gör bort mig totalt och gör honom arg… Det kanske är jätteoartigt att fråga en konstnär om hans favoritfärg t.ex. Så jag höll mig väldigt lugn. Inga konstiga frågor. Han var hemskt snäll! Det gick bra. Hoppas jag. Har precis mailat artikeln / intervjun till Birka och Matti himself. Fast först fungerade inte min mail. Jag slet mitt hår och försökte igen. Ringde Peter med panik i rösten (han jobbar). Varför funkar det inte?? Fick maila från hans konto, då funkade det! Hurra! Så efter lite korrigeringar är jag äntligen färdig! Ååhhhh mina nerver!!! Hur gör Birka detta flera gånger om året?? Har varken hår eller naglar intakta…

Men galleriet! Så mysigt! Beläget i företagshotellet i Fritsla med namnet ”Minigalleriet”. Där fanns olika tavlor, glasflaskor, gamla böcker och grammofonskivor. Han är mycket kunnig och brinner för sin konst. Roligt! Lärde mig massor och var där i nästan 1,5 timme. Han har öppet varje lördag mellan 11 – 14, bara att gå dit! För att läsa hela intervjun får ni leta upp ett exemplar av tidningen ”Byabladet” som kommer ut om ett par veckor (ingen aning om datumet, jag bara gör som Birka säger till mig). Kan inte publicera nån bild av herrn själv eftersom jag inte frågade om lov men jag har tagit mig friheten att publicera en bild på han fantstiska gamla ölbuteljer och andra flaskor! Har ni möjlighet måste ni gå dit!

Tydligen finns det en kyrka som heter Kåtakyrkan i Storuman. Karta nere till höger (om ni är lika kassa på geografi som jag alltså, annars kan ni ignorera den). Storuman får mig att tänka på den elake trollkarlen i Sagan Om Ringen. ”Saruman” hette han förstås men jag associerar ändå alltid till honom… Kan inte hjälpas.

Men det jag ville uppmärksamma var deras kyrka. En mycket trevlig kyrka, tydligen. Med det roliga namnet ”Kåtakyrkan”. Hihi… Som ni ser är den formad som en kåta och det är klart man förstod det när man såg namnet! Det roliga är ju att kyrkorådet tycker det är för snuskigt. Utan att fråga de andra boende i Storuman har de beslutat att kyrknamnet är alldeles för snuskigt och ska byta namn till ”Kyrkkåtan”. Hihi igen.

Förutom att namnet kommer helt i obalans (pajar rytmen) och ser lite tokigt ut med två ”k” i rad så förändrar det ingenting! Jag associerar fortfarande till Kåta kyrkor eller kåta människor i kyrkor osv. Don’t get me started… Det kanske bara är jag? Tydligen inte kyrkorådet iaf. Nu står det ju kyrkan först! Dessutom; är det något som saknas i kyrkan idag så är det lite humor! Och som Esther Gustafsson sa: ”Kyrkan är inte en kåta utan en kyrka som är byggt i form av en kåta.” Inte ska väl hela samhället behöva lida för att kyrkorådet har snuskig fantasi??

Jag tycker inte att kåthet behöver vara något negativt. Våra präster måste inte leva i celibat. Inte ska man väl behöva skämmas för något helt naturligt? Det är ju inte så att den heter Satankyrkan. Det hade varit olämpligt!

Artikel i Aftonbladet.

Idag har vi löst melodikryss ensamma, barnen och jag. Peter jobbar och Irmelin är magsjuk fortfarande. Tar med hinken vart hon går… Men vi hade också nybakade scones och rykande hett te:

Det var jättesvårt idag… Arvingarna (V1) gissade jag. Sedan var jag jätteglad att de spelade min favoritlåt av Bryan Adams (L1) (Näe Johan, det var inte Neil Young som var den kanadensiske sångaren idag heller), är inget jättefan, vissa låtar avskyr jag. Men ”Have you ever really loved a woman” är underbar. Nog den spanskinspirerade gitarren som gör det.  Klart jag kände igen ”I know him so well” från Chess, Andersson (V6), men vad i hela friden kan den obskyra engelska gitarrgruppen heta (V7)? Ska man kunna sånt?? Iiiingen aning! Taubes Australien (L4) tog jag inte förrän efter Andersson (Chess-kompositören). Barna kunde Du (V13) och Videung (L2). Högt. Dokusåpa?? Tittar aldrig på några dokusåpor. Har ett svagt minne av att jag hört nåt om en svensk version av ”I’m a celebrity, get me out of here” (väldigt populär när jag bodde på Irland där bl.a. Peter Andre och Jordan fann varandra. Varför?) men ingen aning om vad den svenska heter (V8) och (V10). Det här går inte bra, insåg jag. Gruppen som sjöng (sjunger?) på ”Allsång på skansen” (V9) borde jag kunna som tittar slaviskt men det står still! Och vem var kvinnan med den vackra djupa rösten (L5)?? Den franske kompositören till ”Lovestory” (L12)?

Insåg att jag behövde hjälp och vände mig förstås till ”…din vän i melodikryssträsket”, klintenberg.net. Världen är bra liten! Min gamla bilskollärare och mosters vän sedan många år står för hemsidan. Den kom upp när vi sökte svar efter ett osedvanligt svårt melodikryss för något år sedan. De löser krysset i realtid på nätet varje vecka, häftigt! Jag föredrar och lösa själv men de är en bra hjälp efteråt om man fastnat. Visst fick jag svaren där!

• V7 – Skuggor The Shadows hette de tydligen. Grundades 1958 i Storbrittanien. Litet smakprov (”Apache”, deras första hit) från youtube får ni här!
• L8 och L10 – Club Goa Var helt ute och cyklade på denna… Dokusåpa med bara dokusåpa”kändisar”?? Vart är världen på väg?
• V9 – Avec Det hade jag inte kommit på även om jag hade fått grubbla till midsommar!
• L5 – Nina Simone Aldrig hört, men vilken känsla och vilken röst!
• L12 – Lai Francis. Kunde jag inte heller. Gissade lite på ”Lui”. Såhär i efterhand kan jag tänka att det är kanske lite konstigt att heta ”Han” i efternamn…

Näpp det var ingen stolt melodi-kryssare här hemma idag… Roligast var iaf när Anders Eldeman spelade Ulf (L11) Lundells senaste och sade – ordagrant (skrev upp det för det var så roligt) efteråt: ”Kul att det kommer musik på platta som är brra också!” (Han betonade ”bra” rejält.) Haha.. Klockrent! Görs det så mycket skräpmusik idag, Mr Eldeman? Ja, jag kan inte göra annat än att hålla med… Jag skriver ingenting, så har jag inget skrivit. 🙂 Så här ser mitt kryss ut iaf:

Det var ett utbildande melodikryss idag, tackar vi för! Det är kul att sitta sen och leta upp vilka de olika artisterna var som man inte kunde. Får vänta en vecka på nästa gång, då. Tjing, så länge!

Lyssnar på sommarpratarna jag missade från i somras. Podradio är toppen och sommar är ännu mera toppen! Gud, vad jag längtar efter sommaren, på samma gång som jag älskar det här kalla fräscha. Visst är snön lite salt-tråkig på sina ställen men gudomligt vit överallt annars. Så fantastiskt vitt! Och den vackra rimfrosten… Pulka och skridskoåkning. Det blir inte mycket roligare än så…! Och vi har ju sluppit slask! Toppen igen!

Lyssnade på Lena Philipssons sommar imorse. Insåg att jag gillar henne. Mycket. Bl.a. berättade hon om bakgrunden till den vansinnigt roliga sketchen ur ”I manegen med Glenn Killing”. Ni vet, denna:

Gudars så roligt! Jo, Lena hade frågat Robert Gustafsson om den. Hon kände inte igen sig riktigt. Hon tyckte sketchen var väldigt rolig men det var ju inte hon. Tydligen är Lena väldigt blyg utanför scen – eller var det på den tiden iaf. Inte alls sådär snurrig och ofokuserad. Då sa Robert Gustafsson att de hade sett henne i en intervju med Stina Dabrowski där hon hade tittat åt helt andra håll och svarat konstigt på frågorna. Osammanhängande och ibland inte alls. Det var precis efter hon fött barn och var väl i nån sorts amningsdimma, sa Robert. Jättekul, tyckte han.

Sanningen var den att Stina hade varit och förberett hemma hos Lena inför intervjun och då tittat på hennes nya lilla bäbis. De hade pratat mest om den nya skivan och Stina hade också frågat lite om bäbisen, förstås. Mest av artighetskäl – trodde Lena. Det visade sig att Stina var inte särskilt intresserad av skivan under intervjun, utan av bäbisen – och förlossningen! Det gjorde Lena fly förbannad och det var därför hon svarade så konstigt. Hon var helt enkelt för arg! Hon var där för att prata om sitt jobb! Jag hittar inte intervjun på youtube, tyvärr…

Hur är nu jag Lena Philipssons motsats?? Jo! Vi är båda helt olika personligheter på scen och utanför scen. Lena var blyg och kunde inte prata på scen. ”Mår ni brrraaaa” (på rullande vetländska) var liksom hennes replik. Men hon kunde stå och sjunga hur mycket som helst. Jag däremot… jag kan nog prata i timmar på scen (tror jag, har aldrig försökt utan manus) med hur mycket folk som helst framför mig. Det rör mig inte. Ska jag däremot sjunga… ja då vill jag helst gömma mig! Särskilt om jag skrivit låten själv. Vågar inte titta på publiken – även om det bara är närmaste släkten. Illstirrar på notpappret fast jag kan ackorden och texten perfekt.

Nu har jag fått i uppdrag att sjunga på nyaste lille kusinen F’s dop. Jag tycker det är SÅ kul! Klart jag vill! Har redan börjat skissa på ny låt (klart han ska ha en egen!). Men nerverna… Vad gör man? Valium? Peter och jag har även blivit tillfrågade att vara gudföräldrar… Iiiiiihh vad det gjorde mig glad och det ilade i magen. Alldeles tårögd blev jag av förtroendet! (Hoppas det inte är hemligt…?)

Irmelin kräks idag. Får inte ens behålla vatten utan allt kommer upp igen. Stackars liten… Hon är helt färdig efter varje gång. Men hon är så tålmodig! Svetten rinner och hon hulkar och hulkar, innan vände hon sig mot mig efteråt och sa rostigt: ”Men idag har jag väl inte bråkat mamma….?” (Inget hon brukar fråga, kanske hon undrar eftersom hon kräktes på mattan innan?) Liten… Söt!!

Åååhh så roligt!! Nytt lekland så nära! 5000 kvm of fun! Lika stort som Lek o buslandet i Göteborg. Det blir näst störst i Sverige enligt BT, undrar hur de räknar? Ska ligga vid knalleland, med hinderbana, rutschkanor och bollhav! Och studsmattor!!

Det står även: ”Med massagestolar, tidningar, WIFI och bordsservering är leklandet även bekvämt för vuxna.” Vaddå bekvämt?? Vem vill ha det bekvämt när man kan ha roligt? Vad jag längtar! Vi kommer! Hela artikeln i BT här.

Nåt annat väldigt roligt är namnet på reportern som skrivit artikeln. Undrar om hon också fick välja eget namn i de tidiga tonåren som en viss släkting gjorde…? Kära svägerska, du är inte ensam… Hihi…

Var och dansade igår. Eller ja… barnen dansade. Jag försökte lära dem ”Svingen” men det kan hända att de är något för små… I slutändan ville de helst bara springa runt. Klart att det är kul med!

Tänkte lära Peter sen. Tror han kan bli en redigt bra dansare. Jag kan ju lära honom! Barnen kan följa med, nybörjarkursen är bara mellan 18.30 – 19.45. Bara att åka hem och putta dem i säng sedan! Jag blev jättesugen igår. Vi dansar i Borås folkets park (den vid Borås djurpark och Alidebergsbadet, you know) med föreningen Borås GDF (GammalDansFörening) de senaste åren har jag bara åkt varje julagille. Om ni vill se när jag graciöst svänger mina lurviga i julas, kan ni kan ni klicka här (och trycka på tredje bilden)!  Igår hann jag se när de stegade Amanda swing som är en ny mycket populär dans. Och rolig är den med! Filmer finns. Här t.ex:

Youtube rocks!

Har äntligen klippt mig idag. Håret var hopplöst slitet och gav mig ångest varje gång jag drog borsten genom tovorna. Det kladdade liksom ihop sig i topparna. De kluvna hårtopparna som kramas? Eftersom jag har uppklippt hår (blir så tråkigt och tungt annars, blir mer liv i det med denna frisyr) blir det tovor överallt. Innan var det alltid väldigt nervöst när jag skulle klippa mig. Nästan så jag grät. Men det var innan  jag började gå och klippa mig på Pias salong i Kinna!

Funderade aldrig på det, men egentligen är det ju konstigt att jag nojjar mig över lite hårklippning! Jag är inte så noga med sånt annars. Försöker komma ihåg att borsta håret nån gång under dagen. (Sminkar mig rätt sällan. Om jag ska nånstans speciellt kan jag lägga på lite mascara. Det inkluderar alltså när jag ska klippa mig, kul att se lite fin ut när man blir piffad i håret!) Så slog det mig sen att det kanske hade att göra med att de ställer en massa frågor och kräver att jag ska ha en åsikt om min frisyr. Har som bekant viss beslutsångest. Svår beslutsångest, skulle jag vilja säga. Det är väl de som är utbildade att se vad man passar i?? Jag har väl ingen aning! Ni anar inte hur svårt det var att hitta någon som ville ta det ansvaret. Och jag är inte svår att behaga! Tror jag.

Men Pia bestämmer! Och jag kan bara sitta där och bli av med slitna, kluvna hårtoppar. Inga frågor, inga krav… Bara klipp, klipp, klipp! Det är så skönt. Har aldrig ångest för klippningen längre. Hon frågar ibland men jag bara skrattar, hon säger ok och fortsätter klippa. Sen piffar hon till det på ett eller annat sätt. Varje gång säger hon att håret är för vackert (jo faktiskt, vackert!) för att klippas av. Hon tycker jag passar i långt hår.

Däremot brukar hon göra om håret lite. Senast hade jag stora lockar när jag gick därifrån. Bara med nån sorts lock-gel och mitt självfall. Köpte samma gel och tänkte att det kunde vara roligt att använda det nån gång. Tror jag gjorde ett försök… Gick sådär. Idag plattade hon det. och klippte en pytteliten lugg som hamnade i ögonen hela tiden. Men det kommer den inte göra sen… Ovant att ha så glansigt och välordnat hår. Men fint! Vuxet.

Men jag är hemskt nöjd! Håret klippt och en trevlig, ganska filosofisk pratstund. Om barn, hundar och mycket mer…

Vi åkte till Borås med Oisín idag. Vi skulle till ortopeden. Träffade en ung, trevlig tjej. Mycket snygg och med en söt dialekt med lite skorrande ”r”. Hon drog lite i fötterna och tittade mest. Sedan fick vi prova ett par inlägg som verkade funka och Oisín hade dem hela dagen sedan. Ska tillbaka senare framåt vårkanten.

Vi bestämde oss för att passa på att shoppa när vi ändå var i ”storstan” ( tog oss ut till Knalleland, så kunde vi hälsa på Sonja lite snabbt med) och jag blev väldigt nöjd med en del. Så nöjd att jag vill visa er… Vi börjar med en ny dagbok (det är dags) som jag köpte på EKO-hallen:

Vidare till Lagerhaus. De har alltid fina saker. Och påsar. Ni vet de stora plastiga som är hållbara. För att få plats med allt var jag tvungen att köpa två. Så synd… 🙂

Såååå… vad köpte jag nu då? Vad kan ha varit så stort att jag behövde två sådana påsar… Jo! Kuddar! 4 stycken. Sjukt billigt, 2 för 79 kr!! Till kökssoffan:

Vi köpte en del annat men jag måste ändå visa de fina låsen Peter köpte på Clas Ohlson:

När vi kom hem ringde Birka och jag bjöd hem dem på lite te och Alfapets-spel. Vi spelar minst en gång i veckan, ibland två eller tom tre gånger. Vi har lite egna regler. Målet är att få en så snygg plan som möjligt. Med så fina – eller roliga – ord som möjligt. Vi struntar i grundform och det där. Egennamn tillåts inte. Vissa väldigt vedertagna förkortningar tillåts. Är man nära ett riktigt fint ord lånar man lite bokstäver av varann. Helt frivilligt, förstås. Fast man vill ju att det ska bli fint! Antingen genom att få in ett ord, vackert i sig, eller på ett stiligt ställe med fina poäng. Vi räknar nämligen poäng, även om (som ni förstått) det inte är poängen som är viktigast! Antalet brickor vi tar att bilda ord med, beror på hur mycket plats vi har. På Birkas spel har vi 8 (står 7 i reglerna) och på mormor och morfars som jag har hemma får vi plats med 9. Det blir rätt långa ord då. Så här såg det ut idag:

Jag vill framhålla vissa ord. Birkas vackra GRÅVÄDER, BRYDERI och LAVINER som går ner i det roliga startordet KONDOM. Jag hade PROFET, KITTEL och STULNA (inklusive SO). Mitt roligaste ord var BÖGIG.

Vem som vann…? Jag faktiskt! Händer ytterst sällan – sådär en gång om året. Så jag har väl vunnit min gång för året då. Slutsiffrorna: 242 – 228. YEY! 🙂

Vi har åkt pulka och lekt massor! Underbart att ha en svägerska som gillar att leka lika mycket som jag! Och att sedan ha en sambo som också kan tänka sig att leka.. ja det är nästan för bra för att vara sant! Lyckliga jag! Har tagit lite kort dagarna när vi varit ute. De är tagna 5-7 januari…

Vi börjar den 5 januari, det var dagen innan vi fick 2 dm snö men det fanns ändå tillräckligt för att leka och åka. Kusinerna posar (vissa mer villigt än andra):

Andra i fotar-tagen med:

På väg hem senare hade snöandet börjat på riktigt och det gick finfint att dra barnen på snowracer och pulka:

Dagen efter, den 6 januari hade vi fått dryga 2 dm snö och var tvugna att åka mer! Mycket mer och nu kunde vi ju åka ner för Thorssons backe – toppen-backen! Så vi gjorde ett litet pulka-tåg! Nån måste dra eftersom det fallit för mycket snö. Måste ploga! Såhär glada var de (särskilt Birka):

Sedan åt vi lunch som morfar lagade. På vägen in kan man se hur fint snön lagt sig (synd bara att det blåste lite för mycket i början, det lade sig inte lika mycket överallt). Dessutom får man se en leende svägerska som alltid blir bra på kort!

Efteråt gick vi ut och byggde snöborg. Speciellt Oisín och kusin N var aktiva i bygget:

Dagen efter, den 7 januari, åkte vi i Kungabergsbacken. Det är en lååång backe! Här är ett kort från toppen (titta på de yttepyttesmå människorna längst ner!):

Och ett från botten. I mitten av backen kan man se Peter på väg ner, han flyger lite. Har startat ända uppifrån:

Såhär såg han ut, nästan nere. Fina Peter! Det gick rätt fort:

Andra åkte fort med – ända uppifrån!

Sista åket innan fikat gick mellan mammorna:

Jag vann. Lätt! Lite nytta ska man väl ha av de där extra kilona. 🙂 Tänk om det vore lika lätt att slå henne i alfapet…