Såhär i valtider har jag funderat mycket på politik. Och på politiker. Årets valrörelse har intresserat mig mycket mer än vanligt och jag vet mer var jag står, politiskt.

Det som gjort mig så engagerad i år är förstås SD. Det är oerhört skrämmande att det finns ett parti som står för dessa otäcka värderingar. Bara en sådan sak som att människor från vissa länder skulle ha någon sorts aggressiv gen (enligt DN har SD’s förstanamn (!!) i Trollhättan gjort ett sådant uttalande) är skrämmande. HUR kan någon med en så tydligt rasistisk åsikt komma så högt i ett parti och hur kan så många rösta på ett parti med den inställningen?? Det blir lite roligt när DN frågar om ”genen” inte finns hos svenskar, då svarar denne Thomas att den inte finns i samma utsträckning men att den finns beror på droger och liknande. Ja, det har ju en jädra effekt på våra gener… Ska man skratta eller gråta?

Man funderar ju verkligen på hur människor som röstar på dessa är funtade?? Det kanske dels kan vara sådana som tror att alla koncentrationsläger är påhittade och används av judarna för att få sympati och starta sitt världsherravälde? Och ni andra…. Tror ni på allvar att Hitler började med att bygga koncentrationsläger och ha ihjäl folk han inte tyckte om och ingen vågade ta tag i det? Nej, han började med att skylla landets alla problem på en folkgrupp. Känns det bekant, någon?

Bortsett från SD så finns det (bl.a.) i år två block. Ett rött och ett blått. För min del är det viktigt att man röstar på något av de alternativen så att SD’s procent blir mindre (helst under 4 %). Dessutom står det klart (iaf för mig) att båda blocken vill samma (bra) saker för alla – de har bara olika vägar dit.
Vi har tack vare Borg den näst bästa ekonomin i Europa, det känns tryggt. Den dagen jag får barn vill jag kunna välja hur länge jag ska kunna vara hemma. Peter kommer att kräva halva tiden och det är ok för mig. Jag har använt bröstpump förr och kommer säkert göra det igen. Men det är MITT val. Jag vill ha valfrihet! Jag vill inte ha en ”pappa staten” som bestämmer över mig. Jag tror på att göra det lättare för företag att anställa, fler jobb – mer skatt. Hellre jobb än bidrag, helt enkelt. Jag tycker inte man ska ta bort LAS – men nog ska man göra ett försök till att se över den…

SD har denna veckan försökt framföra sina åsikter i olika städer men blivit stoppade av busvisslingar, vuvuzelor och rop. Det känns inte heller vidare demokratiskt…? En odemokratisk handling är inte rätt även om partiet inte är demokratiskt. Två fel är inte lika med ett rätt, liksom.
Men att man som politiker inte vill ha debatter med dem kan jag förstå. Se på LUF’s Adam Cwejman som försökte i Borås nyligen. Ni kan läsa BT’s artikel om debatten HÄR. HUR tänker de?? Det går ju liksom inte att resonera med någon som inte har verklighetsanknytning. Du kan säga att himlen är blå i all oändlighet, om någon hårdnackat ändå säger att himlen är grön och vägrar ta in andra fakta så är den debatten ganska meningslös. Eller hur?

Detta blev ett ganska långt inlägg, behövde skriva av mig efter rejäla förkylningen och ett migränanfall igår (stackars Peter hittade mig på mattan – skulle försöka ta mig in till rummet efter tabletter men kom bara halvvägs…) då jag hunnit fundera lite.
Det är SÅÅÅ viktigt att DU röstar på söndag. Blå eller röd regering är ok för min del (helst blå och om SD kommer in, hoppas jag den är i majoritet, över 50 %) men absolut inte en där en stor grupp islamofober ingår. Islamofobi är nutidens anti-sematism. Det är inte ok.

Avslutar med en länk till AB: ”Inga invandrare” där många invandrare idag lade ner sina arbeten för att visa att de är en stor del av Sverige och att de behövs. Fantastiskt fint initiativ! Initiativtagaren säger att han egentligen inte vill dela upp det på det sättet (invandrare och svenskar) utan att alla med svenskt pass är svenskar. Han säger dock att det inte verkar som om alla tänker så inför detta valet. 11 000 har anmält på facebook att de ska delta. Heja!
Och alla ni som inte redan gjort det, på söndag är sista chansen:

RÖSTA!

PS. Tack för att du orkat ta dig genom hela inlägget. Det blev rätt… långt. Länge leve Sverige med den rika kultur vi har fått insamlad från världens alla hörn! (Ni vet väl att väldigt lite av det vi kallar ”svenskt” är från Sverige från början. Nästan allt är lånat, såsom midsommarstång, julgran, köttbullar, kåldolmar och Lucia – även om Lucia bara firas här på detta sätt så är det knappast en svensk sedvänja. Det skulle väl vara surströmmingen då. 🙂 Där har ni något att kämpa för i SD, nu när EU funderar på att förbjuda rätten p.g.a. det höga värdet dioxin. Surströmming som är så mumsigt! )

I lördags var vi på Skene marten och Oisín skulle ju springa martenloppet. Jag var så glad och otroligt stolt över att han gav sig på något så jobbigt (han brukar tycka det är för långt att gå till skolan på ca 200 m…). 1,2 km är långt för honom. Riktigt långt! Men vi peppade och försäkrade honom om att han kan, bara han vill! Han har haft en ovana att ge upp lätt det senaste halvåret eller så och det kan vara svårt att motivera honom ibland.
Han värmde upp och stod sedan långt bak med kusin E och väntade på startskottet. Det kom och alla stack iväg. Oisín med förstås, men lite långsammare, som tur var – eftersom några ramlade och det blev lite tumultartat. Jag hade tagit kontakt med cykelföraren som skulle åka sist och hålla ordning på de sista i ledet så han visste att Oisín kunde ha lite svårigheter. Det kändes tryggt.
Redan när Oisín stack iväg blev jag lite tårögd… tänk vad han kan, ändå! Trots allt!
Snart började de gå i mål – en efter en, sedan var det ett litet uppehåll men låååångt därborta kunde man se Oisín och framför honom kusin E. Han sprang (så gott det går) för egen maskin och jag var så stolt att tårarna bara skvalade!! Jag lyckades ta ett kort medan vi hejade och klappade i händer innan jag sprang till mål för att ta emot honom. Titta:

Så, skrattande med tårar rinnande nerför kinderna (pinsamma mamman – tur att jag har en förstående son!) kramade jag om min hjälte och talade om för honom vilken VINNARE han är! Han var så nöjd och stolt över sig själv med, han hade gått och sprungit hela vägen själv!
Bild på honom och kusin E med sina medaljer:

Vilken lycka! Förutom medalj fick de också frukt, juice, glass och en biljett till tivolit. Vinnarlistan hade inte publicerats när jag kollade, men annars finns den länken HÄR om man vill se tider. Så efter att vi hälsat på morfar som stod och kampanjade för fulla muggar gick vi till just tivolit.
Barnen gick runt och skulle välja och det blev en snurr-karusell á la virvelvinden på Liseberg. Jag brukar fixa en åktur om jag sedan får ta paus, annars mår jag illa. Alla barnen skulle åka och jag ville vara med både för Oisíns och Irmelins skull. Jag är alltid orolig att Oisín inte ska klara krängningarna och slå i huvudet och Irmelin är ju faktiskt bara 5 år…
Sagt och gjort, vi klämde in oss i karusellen och det blev åka av. I evigheter! Säkert 10 min – en kvart toksnurrade vi runt runt runt. Jag mådde så illa när jag kom av att det var som att vara gravid. Hela magen bara krumbuktade sig och jag ville bara gå och lägga mig, var inte talför på ett par timmar. Peter fick ta kommandot medan jag koncentrerade mig på att andas. FY f-n!

Vid 6-tiden – efter mat, en liten tupplur och en stunds spelande med Sara och T (vi skulle spela lite på A’s 30-årskalas senare) började magen kännas som min mage igen. Huvva, aldrig karusell igen!!
Vi hade en toppenkväll med god mat (vin!) och trevligt sällskap hos A. Lite nostalgi också, förstås! Spelandet gick SÅ bra! Stämmorna satt rätt bra och T’s kazoo-solo (på Forever young) var outstanding! Vilket underskattat instrument! Kanske kan bli fler spelningar i framtiden… vem vet? 🙂

På väg hem lite innan 3 på morgonen regnade det rejält. Det hade även börjat blåsa under dagen och de få blad som gulnat (sent i år, eller hur?) hade singlat ner under dagen. Jag fick till ett sådant riktigt mys-höstkort! Jag älskar den här årstiden:

Blänket från gatlyktan och de många löven… för att inte tala om regnet i vattenpölen. Pure poetry! Synd att jag bara hade mobilkamera att tillgå…

Nu ska jag snyta mig (första höstförkylningen) och ta med mig en ergonomi-bok till sängs (Peter spelar med L så man tager vad man haver… 🙂 )

Då har min lärare satt betyg i Administration A. Jag kan glädja er (fast mest mig) med ett stort vackert MVG! ”Det kan inte vara bättre, suveränt jobbat” för att citera min lärare. Jag är lycklig och kan lägga mig och sova med lätt hjärta. Fast än har jag kvar två JÄTTEstora arbeten i psykologi och ergonomi. Har SÅN ångest över dem men det är bara att bita ihop. Imorgon tänker jag sova till 8!

Oisín är så otroligt laddad inför loppet imorgon (på Skene Marten – kallat ”marten-loppet”, smart som jag var lyckades jag anmäla honom med mitt namn… Suck, ibland önskar man att någon höll koll på en oftare. Typ jämt!) och jag ska heja fram honom varje centimeter!!
Jag har filmat honom på cykeln och ska publicera snart, inte minst för biopappan på Irland. När jag hinner. Lite kalas och grejer denna helgen med. Har lite överraskningar att organisera imorgon… 🙂

God natt!

Nu sätter jag mig och gör provet i Administration A. Heja mig! 🙂

Edit kl. 14.25: Nu har jag gjort provet. Tror det gick helt ok men det var en fråga jag missat på helt – tror jag. Kände inte ens igen ordet så jag gissade lite…

Fick j-ligt ont i höger skuldra. Säkert efter MÅNGA timmar framför datorn igår. Ergonomi-boken är hopplös och jag kommer elda upp den efter den här kursen. Jag har inget emot kursen – det är i boken otyget bor.

Tror jag skickar den till de tokiga religiösa galningarna i Florida så de kan bränna den ist för koranen. Världen kommer att förstå och ingen behöver bli orolig. Tror inte LO m.fl är lika känsliga när det gäller deras böcker.
Är man riktigt smart skickar man över hela SD med boken! En all-win-situation! Vi slipper dem (och boken) i Sverige och de får vara med sina gelikar (inte för att SD är så värst religiösa som grupp – men ungefär lika nyanserade). Jag känner doften av ett Nobel-pris… 😉

Såhär i valspurten har även pappan lyckats fastna på bild och dessutom hamnat på alla möjliga ställen här i Fritsla. Jag är nyfiken på hur de har lyckats eftersom det brukar vara lögn i h-e att kunna ta kort på honom i vanliga fall. Tips tages tacksamt emot!

Naturligtvis har jag varit ute och fotat underverket (klicka på bilden för större version):

Hur fint som helst! Min röst har du – och det är inte för att vi är släkt (kanske lite, iaf personvalet – fast det är ju för att jag känner honom väl och vet att han är fantastiskt kompetent!) utan för att jag tror på din/er politik. Sedan att du som pensionär både vill och kan välja – det finns det inga tvivel om… Go pappan!

Förövrigt var jag på mitt andra viktväktarmöte igår. Skulle bara väga mig, det hade ju gått 1,5 vecka och jag hoppades på viktminskning trots bröllopsmiddag på ca 550 PP och en kräftskiva veckan efter med minst lika mycket PP – räknat i snaps (jag får äta och dricka för 29 PP/dagen). -0,7 kg blev svaret. Inga mängder men hade iaf inte gått upp. Yey me!

Sist men absolut inte minst kan jag meddela att min Peter nu är en stolt morbror till en liten (eller ganska stor) tjej på 53 cm och 3800 gram. Grattis till föräldrarna (tror inte de läser här så det blir ett sådant där lite retoriskt grattis) och till hela familjen! Nu vet jag en mormor som är alldeles till sig… 🙂
Själv blev jag så exalterad över nyheten när systern ringde inatt (lite innan 4) att jag inte kunde somna om på ett par timmar (Peter stensov naturligtvis efter 5 min igen), men det var det värt! Man vill ju veta så fort som möjligt! Nu kanske man kan få snusa bebis snart igen…!
Barnen blev också alldeles jättelyckliga. Pluskusin (de ungarna är ju helt bebis-tokiga…)!! Nu börjar väl tjatet igen… ”Mamma, varför får inte vi en bebis?”, ”Vi vill också ha en sån!” Och Irmelin som förkunnar högt och stolt på dagis att hon ska minsann bli storasyster (säger man det tillräckligt många gånger så blir det sant!! – NOT). När de börjar titta misstänkt mycket på magen så vet man att hon varit igång igen… Fast jag tror de börjar lära sig nu.

Japp. Tillbaka till ergonomin…

…men vem kommer in?

Hammarbys tränare Michael Borgqvist (även kallad ”Gnagaren” eftersom han har lite otäcka 🙂 sympatier) har idag kastat in handduken efter alltför många hot. LÄNK till SVT här. Det är absolut inte ok och mycket sorgligt. Att han har hotats alltså. Jag är själaglad över att han beger sig! Jag har verkligen inte förstått mig på hans laguttagningar och jag är nog inte ensam. Uppenbarligen inte.
Att han inte avgått tidigare är för mig en gåta med tanke på hur Bajen har presterat i cupen jämfört med superettan. Det laget har ju en jävla (ja, jag svär men det är befogat) potential som Borgqvist inte lyckats få fram mot alla lag. Faktiskt mot ganska få lag. Inget jädrar anamma mot puttefnasklag i superettan som vi ”ska äga” som barnen säger nuförtiden.

Simon Helg som jag tycker springer så benen glöder får inte spela. Castro-Tello får komma in i halvtid om han har tur… Medan andra Crouch-kopior som bara virrar får spela från start (ibland). Vafalls?!

Men den stora frågan är ju vem som kommer in. Vem kan leda vårt Hammarby framåt och uppåt? Jag känner att Tony Gustavsson och Hammarby hade som en kärleksrelation som aldrig blev riktigt färdig… Att han blev sparkad förra året men att Borken har fått härja nästan hela säsongen är för mig obegripligt. Såvitt jag vet är Tony fortfarande fri och ledig efter sommarens VM-kommenterande.

Tony, kom hem. Jag vet att du vill!

Kan ni tänka er att vår Oisín faktiskt vågat sätta sig på en cykel och cyklat flera meter?! Jag är så enormt stolt – detta är ett jättesteg för honom!
Han har alltid varit väldigt försiktig av sig – rädd för att ramla och alltid med ett väldigt utvecklat riskmedvetande. Detta började långt innan vi visste om hans sjukdom och vi har reagerat över det många gånger under årens lopp (även personal på dagis) men tänkt att han växer väl ikapp. Musklerna växer väl ikapp – det är väl ingen brådska, han är ju så liten! Nu vet vi mer och vi jobbar med att inte låta sjukdomen begränsa honom. Han KAN och vi stöttar för varje steg. Vill han springa martenloppet ska han banne mig få göra det med. Det spelar ingen roll hur lång tid det tar för honom (hans egna ord – coolt, tycker jag!)!

Vi har försökt i några omgångar med att få honom att cykla men han tycker det är otäckt att cykla – t.o.m. med stödhjul. Så vi har väntat och låtit det ta tid. Under sommaren har det långsamt vuxit fram att han nog vill prova men rädslan för att ramla finns där – och jag förstår honom. Han har inte alls samma förutsättningar att ta emot sig med händerna och fötterna som de flesta andra (han orkar inte utan ramlar lätt). Jag har köpt knäskydd för att försöka inge trygghet och si det räckte!

Vi vet sedan besöken hos sjukgymnasten att han har bra balans. Väldigt bra balans (enligt henne utvecklar ofta muskelsvaga barn sådant för att kompensera) t.o.m. och han drog iväg flera meter nästan med en gång. Alla andra i hans ålder kan ju cykla och många har cyklat till skolan med föräldrar i två år nu. Jag tror han kan få en väldig fördel iom att han blir trött så fort av att gå.

Ögonen lyste på honom och jag vet att jag lyste ikapp. Vilken seger!! YES!

Vi har fått kallelse till Östra i Gbg för att mäta andning och syresättning – både vaket och sovande över natten. Det blir i oktober och senare i höst ska vi förhoppningsvis få ett svar på muskelprovet också. Och sedan ringde de från Borås och förvarnade om en kallelse dit med – fast i månadsskiftet september-oktober någon gång.
Så nu drar det igång igen; alla stick och provtagningar och jag är så evinnerligt tacksam för varenda undersökning!

Ja gott folk! Nu blir även Fritslas stolta gator fotograferade. På tiden, tycker jag! Vi såg Googlebilen utanför café Klockaregården där föraren passade på att äta lunch. Han uppmärksammade den fina inredningen och prisade maten högljutt (typ, eller om det var en geting som fick honom att hoppa omkring så glatt…?). Men så har de väldigt god mat här på caféet också!

Naturligtvis har vi förevigat detta stora ögonblick när hela världen kan få se Häggåns pärla – gata för gata! Googlebil:

I bakgrunden kan man även se nämnda Café Klockaregården. Stiligare byggnad och godare lunchmat för billig penning får man leta efter! Café var det enda som saknades i Fritsla för att göra mitt hjärtas by perfekt. Det blev verklighet för drygt 1,5 år sedan. Tack för det, Carina!

Peter hade med sig mobilen så han fick fota och maila mig… Mer goooooglebil (kolla kameran!):

Så nu kanske en och annan fritsla-bo blivit förevigad på våra vackra gator…

Jag måste beklaga att Hammarbys VD Åsa Sånemyr har sagt upp sig. Det var INTE bra – har fått ett sånt bra intryck av henne! Verkar tyvärr vara ganska mycket som inte funkar i den organisationen. Synd att man inte kunde behålla henne…

Linus går till Genoa enligt Hammarbyfotboll.se (länk). Det var väl tur för honom, det. Jag unnar honom det. Verkligen! särskilt när vi får behålla honom säsongen ut. Det behöver inte sluta vid 17 mål.
Jag undrar varför halva styrelsen motsatte sig affären från början och det oroar mig lite att det var de som har klubben i sitt hjärta och inte de som är pengarna där. Krångligt resonemang, jag vet – men jag har råpluggat hela dagen och det är sent. Vad jag menar är att jag tror Wesslén & co vill göra det som är bäst för Bajen medan de från AEG vill göra det som är bäst för företaget. Går inte alltid hand i hand. Kanske hade någon/några med Hammarby i hjärtat velat köpa AEG’s andelar om priset varit tillräckligt lågt…? Det är iaf det ryktet som går i media. Dramatiskt detta!

Enligt BT’s sportkrönikör Jan Hansson får Bajen hela 23,5 mille för vår Linus Hallenius! Det låter fint som snus, det…! Då börjas det…

Enligt Aftonbladet har det nu blivit interna stridigheter inom Hammarbys styrelse. Fast jag kan förstå att de reagerar på att advokatbyrån ska ha 7 miljoner kronor! Om jag har fattat det rätt… Läs artikeln själva. Och här. Jag tycker SVT är mer tydliga. Jag är förvirrad, förstår ju att Hammarby inte får alla pengar rätt i handen, men 10 miljoner av 23 tycker jag låter lite. Eller…? Nu fattar jag lite mer, de vill köpa ut AEG billigare? Eller? Kanske bara en konspirationsteori?  Kan någon förklara så är det ännu bättre. Rörigt det här med spelövergångar…

Jag tycker synd om Linus som nu hamnar mitt uppe i det här. Suck.