Det har varit en finfin dag! Det har regnat järnet men jag har fått mitt första ”Surprise-party” (nääästan á la Beverly hills)! Visserligen på jobbet och jag visste att de satt där inne men jag var INTE beredd på att de skulle ligga på golvet och hoppa fram och hojta ”SURPRISE!!” – det var jag inte.
Presenter fick jag också:
Vi pratade nämligen om presenter igår – Peter ringde och sade att han köpt en present (jag nämnde att jag gillar pennor – kulspets tänkte jag. Blyerts tänkte mina arbetskamrater. Fast det var ju väldigt fina, färgglada pennor! Och kinder-ägg är ALLTID roligt!).
Peters present lät sådär lagom rolig:
”Nja den är inte så stor” säger Peter.
”Äsch,” svarar jag ”den kan vara fin för det.”
”Inte så dyr heller…” fortsätter han tvekande. Jag säger inget.
”Kanske inte så rolig heller” avslutar han med.
”Det blir bra, älskling” säger jag hurtfriskt och ser en plasthink för min inre blick…
Så döm om min förvåning när jag får se dessa paket på köksbordet:
Inte illa, väl? Det konstiga var att det stora paketet kluckade ganska friskt när man skakade… Jag funderar på fisk (kan man väl inte paketera? Eller?) eller kanske en såndär termometer där färgglada bollar med grader flyter mot ytan?
Men nej… Eeeennnn…
GLASSMASKIN!! Hur gött som helst (eller hur Johanna?)! Jag kunde inte ta kort eftersom vi skyndade att sätta in den i frysen… 😛 I det lilla paketet fanns ett snyggt grönt underlägg att ha under knäna när man rensar ogräs. Bra att ha det med!
Anna kom förbi innan jobbet med en jättesnygg randig getingfälla från Sagoform och Sonja med sambo kom och gav mig Chai (man får inte skriva -te) och choklad från det exklusiva Theds frukt och delikatess. Mumma! Har även fått rabarberpaj av svägerskan och tårta av Peter. Här har ingen behövt svälta minsann… 🙂
Japp, då var man inte bara 30 utan t.o.m. 30+.
31 är en ganska skön ojämn siffra, tycker jag. Känns som att jag kommer att trivas med 31 – speciellt om de fortsätter fråga mig på leg på systemet…
Det regnar ute och jag har en heldag på hemtjänsten att se fram emot imorgon. Alla andra födelsedagar när jag jobbat har jag bjudit på tårta – i år hann jag inte ioma jag jobbade kväll dagen innan så det får vara. Det finns sockerringar. 🙂
Allergin har slagit till på allvar och jag knaprar piller och droppar ögon dagarna i ända (svider så in i bängen). Kanske att regnet lindrar?
Jag har precis skickat ut inbjudningar till familjen angående Irmelins (och lite mitt) kalas (tycker du att du tillhör familjen och saknar mail så hör av dig!) och hittade allas mail utom kusin Gabriels. Vad göra?
Mobilen ligger uppe och telefonerna… ja de finns men jag orkar inte leta. Jag googlar, förstås. Och hittar facebook (medlem och medlem – jag vill ju bara ha mailadress!) men även detta:
What are the odds?? Det publicerades för bara några timmar sedan… Anyhow, nu undrar jag lite hur den uppvisningen gick till och även varför jag inte var inbjuden? Jag hade hejat jättehögt på Gaby och gjort banderoller. Det hade nog hela familjen gjort om vi vetat. Och hejaramsor!!
Men det var väl bra att han är nöjd med anläggningen, tror ni han ringer nästa gång han har uppvisning?
Japp här kommer den utlovade filmen med Tilda på mekaniska tjuren. Jag tjuter lite tjejigt i min enorma koncentration. Och hörrni: Det är SNYGGT med mage! kvinnligt – eller nåt… 🙂
Dessutom: det är MYCKET svårare än det ser ut…och roligare!
Enjoy:
Tiden? 32 sekunder. Inte lysande men hyfsat, me thinks. Peters tid får ni fråga honom om… 😛
I morse började jag 6.45 och Peter 7.30. Vi hade gjort upp innan om att han skulle ta barnen till dagis (Oisín med – han var enda barnet på fritids så han fick gå på dagis) så de slapp gå upp 5.30 utan kunde sova till 6.30 iaf. Jag skulle upp 6.20 och väcka barnen lite åt Peter.
Söta Peter väckte mig med i morse med världens mjukaste röst:
”Älskling, klockan är fem i halv nu…”
Jag tittade på klockan och vände mig mot honom och svarade:
”Tack, men jag tror ändå jag sover en timme till”
Klockan var nämligen 5.25 – men det är tanken som räknas! 😀
Ja, jag hinner inte… Vädret är för fint och trädgården ropar på mig. Jag rensar ogräs så det yr i luften! Vi har satt upp en gunga under linden som är underbar (både gungan och linden)… men bilder har jag inga.
Det kan ingen göra nåt åt – solsken har den effekten. Det blir det sånhär bloggtorka. 🙂