Tyckte det var dags att sätta igång. Jäklar vad kul det är! Jag har tagit mobilbilder som jag ska försöka lägga över sedan – men ni vet hur det brukar gå… Dessutom har jag jobb imorgon mellan 11.45-21.15, nu börjar knoget.

Dansen gick bra och jag fick faktiskt dansa en hel del, träffade även på en gammal vän – Börje – hade inte ändrat sig ett spår på 10 år!
Fast det var för lite gammaldans. Kl 11 var det en HEL timmas bugg och foxtrot innan det blev gammalt igen och då hade jag fått nog. Som tur var hade mamman också fått nog och vi åkte hem.

Jag fick huvudvärk och lite illamående så det var en himla tur att vi åkte. Synd bara att jag inte hann bjuda upp de trevliga herrar som bjöd upp mig. Kanske kommer fler tillfällen…? Det var kul iaf och jag var helt slut i bilen på vägen hem. Vaknade med en blixtrande huvudvärk i morse och höll mig i sängen hela morgonen med Ipren som enda sällskap.

Idag har Peter namnsdag – nåt som hans svärmor kom ihåg först av alla men nu har jag också grattat!

Jag ska duscha och sedan se om det inte möjligtvis kan vara så att det vankas starköl nånstans i trakten…

Är man nu barnfri så kan man väl passa på att svänga sina lurviga en aning… Eller från 19.30 till 00.30 vilket inte riktigt är ”en aning” men ändå! Hoppas nån vill dansa med lilla mig.

Jag har varit där för flera år sedan men minns inte mycket av det. Saknar att dansa gammaldans, det är charmigt och kul!

Har tillbringat dagen med svenska deckare under äppelträdet – inte alls fel.
Börjar bli hungrig; Hej snabbsallad! När barnen inte är hemma slipper man tänka på mat utan man plockar i sig vad som finns hemma. Bekvämt men inte särskilt kul.

Peter jobbar kväll idag och dag imorgon så jag kan dansa med gott samvete. På torsdag drar jobbandet igång… Suck.

…återfår mitt liv sin mening. Då kommer våra älskade barn hem från Irland igen.

Det är fruktansvärt att lämna dem – även om de inte var ledsna den här gången, Chris var ju på Kastrup och tog emot. Däremot grät jag hjärtskärande när de gått in.
Innan dess klappade Oisín mig på benet när Chris var ute och rökte och sade:

”Det är inte alls lika jobbigt för vuxna som för barn. För vuxna är ju vuxna.”

Liten, tänk om han bara visste….
Jag skrev en hel låttext i min desperation, vill dela med mig av en textrad:

Vill känna frihet
men känner bara tomhet

Det summerar hela känslan. Man vill se det positiva (egentid osv) men det är förbannat svårt – för det är inte värt så särskilt mycket i jämförelse med en vardag med våra älskade små…

Och hur i h-e stavas det? Hade världens möjlighet med min systers konto som hon lämnat helt öppet på min dator men jag vet inte hur man ändrar status ens… Skit också.

Har haft lite släkt över på Irmelins (och lite mitt) släktkalas. Mkt trevligt, vi har ätit quinoa-sallad (Irmelins önskan) och tårta. Gött!

Nu kommer syster…. 🙂

Idag ska jag:

– Handla inför midsommar och kalas
– Plocka (ännu mer) björkris
– Plocka blommor
– Fixa fika (hoppas det kommer många och hjälper till i Viljans park kl. 17 idag!)
– Tänka över låtarna inför dansen imorgon (i vilken ordning gör man allt?)
– Klä midsommarstången
– Försöka städa lite
– Systemet (förstås)
– Försöka hitta något som får mina ögon att sluta rinna nåt vansinnigt och stoppa det eviga ôfsadrôppet… Hatar gräs, björk, gråbo och allt vad det är. Har vätskebrist… Trött.

Det visade sig att jag var sanndrömd 😉 – det blir en ”ljusblå tårta” (hmmm… genus…)!!

Det är sådana underbara nyheter att jag är alldeles euforisk! Vilken underbar gåva… En ny liten människa i vår förunderliga värld – och detta på årets längsta dag!

Välkommen ska du vara käraste M!

Ja, jag är lite flummig såhär i stundens allvar. Det erkänner jag – fast det är han värd!

Grattis S och T! Jag kan knappt vänta innan jag får träffa underverket!

Fick sms av min kära höggravida vän S. Klockan var 00.24 och det löd:

Nu har vi åkt in… Kram!

Jag har bett så vänligt om ett litet sms när det är dags – det är ju så spännande! Vi var hemma hos en annan god vän fram till 02.30 inatt (man börjar prata om allt och inget och vill aldrig gå hem…) och somnade inte förrän lite efter 3.

Sedan har jag inte kunnat sova. Vaknar av allergin (förbaskat rinnigt snor) och måste då också kolla telefonen – säkert 100 gånger. Har det hänt nåt? Hur går det? Ja, ni vet…

Naturligtvis har jag drömt! Igår trodde jag SÅ att det var en flicka – men i mina drömmar var det en liten pojke (eftersom tårtan var ljusblå) och jag blev väldigt förvirrad (i drömmen) eftersom jag visste att det var en tös. Undrade om de verkligen sett rätt… 😀

Jag har ännu inte hört något men skickade ett par peppande rader för nån timme sedan…

Nu ska jag äta snabb frukost och sedan göra några ärenden i Kinna – för att sedan förhoppningsvis hinna hem innan Peter vaknar och ha med mig mumsiga frallor till frukost!

PS. Just det! Har äntligen nått fram till ögonmottagningen och det visade sig att de slutat med idiotsystemet – de hade bara skickat ut fel kallelse… Så JÄKLA bra! Och det sa jag till dem. Vi får en kallelse efter sommaren. Tummen upp för det!

Kommer ni ihåg incidenten med öron-näsa-hals? Där man fick en remissbekräftelse och sedan var tvungen att ringa för att boka tid – en tid som sedan ändrades. Fullkomligt idiotiskt!
Har det kommit en remiss så har det kommit en remiss – VARFÖR i hela världen skulle vi inte vilja ha en tid när ”vår” barnneurolog tycker att det behövs??? Nu visar det sig att ögonmottagningen är lika jäkla tröga.

Efter besöket på habiliteringen i Borås sa neurologen att det kunde vara bra att kolla ögonen också (öron-näsa-hals gick bra förutom att de hittade nån stor utväxt på 50% men det var inget att oroa sig för. Okej. 🙂 ).Finns ju muskler överallt liksom…

Nu fick vi ”Remissbekräftelsen” i slutet av maj men har inte hunnit (och lite glömt, även om jag gjort halvhjärtade försök) att ringa. Naturligtvis är det bara vissa tider som går bra: nån timme på förmiddagen och nån på eftermiddagen – fast eftermiddagen bara måndag, tisdag och torsdag.
Hur ska jag hinna det mellan jobb, skolavslutningar, födelsedagar och allt annat. Ni ska inte tro att det bara är att ringa, självklart har de köer… På ca. 20 minuter.
Ska jag ringa medan jag springer mellan vårdtagare? Eller medan jag dokumenterar på datorn? Eller kanske under skolavslutningen??

Nu gjorde jag ett försök att ringa idag  men blev genast kopplad till växeln som kopplade mig tillbaka där jag till slut blev kopplad till en telefonsvarare.
Jag har annat för mig under dagarna än att sitta i telefonkö – speciellt när de inte ens kan svara under den utlovade tiden! Har inte de annat för sig än att svara i telefon (eller så har de uppenbarligen det och skiter i telefonen)?

SKICKA ut en enkel kallelse så kan vi diskutera den sedan – OM det behövs!

De drar ju sig inte för att ändra tiden i vilket fall… Idioter! Morrrr!

… och det är någonting bra.

Den vackra doktorn sa att jag var en ypperlig patient att göra ultraljud på – allt syntes så bra (jag var lite förvånad eftersom hela min fettreserv sitter på magen – som en puckel, typ). Det enda jag minns förutom att allt var bra var att jag hade tunna väggar. Kanske i gallan? Vem vet. Levern såg bra ut och ingen gallsten iaf.

Jag har ju mått förhållandevis bra sedan den perioden i vintras. Och nu är det sommar. Visserligen kall och regnig men ändock SOMMAR! 😀

Sitter och laddar inför sjukhusbesök för mig själv för en gångs skull… Ska göra ultraljud på gallan annat i den regionen efter mitt illamående i vintras. Det är mycket bättre och jag besväras knappt av det längre men Peter övertalade mig att åka ändå. Så det gör jag.

Inte får jag äta eller dricka och jag får åka direkt till jobbet efteråt. Är hur allergisk som helst och låter ALLTID nyvaken när jag svarar i telefon… delvis beror det på att det är täppt överallt och delvis att jag är trött.

Irmelin har gett sig i väg till stugan med kusin och morfar, Oisín ska vara hos den kvarvarande kusinen.

Nej, nu åker jag!