Tittade på ”På spåret” som vanligt på fredagskvällen. Missade förra veckan pga gammeldans så vi har haft ett litet På spåret-maraton. Två avsnitt – men ändå! Jättemysigt! Sjöng gjorde Peter Jöback. Shit vad han blivit lik en yngre George Michael! Alltså efter det jätte-blekta (eller så syns det inte så väl på detta kortet) håret men innan det hemska knutte-skinnpaj-konstigt skägg-tiden. Jag har letat fram lite bilder för att illustrera… Har Peter bott i London för länge? Och var har de glittriga ögonen tagit vägen?

Så var det dags igen. Bocken brann och det enda som finns kvar är skelettet. Jag tycker det är lite lite roligt, faktiskt. Det är förstås synd om de som sliter med att bygga bocken men traditioner är traditioner! Bocken ställdes upp för första gången 1966 och brändes ner samma år på nyårsafton, mitt på tolvslaget. Alltså har båda traditionerna funnits lika länge!

Visste ni att man kan betta på hur länge bocken ska stå – i England?! Det låter som rätt bra PR för Sverige och Gävle ändå. De som luntat hade t.o.m. klippt webb-kamerorna som bevakar platsen dygnet runt, helt klart planerat och inget fylleskoj. Man har inga misstänkta, säger polisen. Jag kan inte låta bli att fundera på hur mycket resurser de lägger på ett pojkbus som detta? Frågan är om de kanske vill få den nerbränd? All uppmärksamhet är väl bra…? Där har ni en konspirationsteori att bita i… 🙂 Här är artikeln i Aftonbladet: Bocken upp i rök

Vi har tittat på dagens julkalender nu på kvällen. Barnen tyckte det var SÅ spännande. Kröp bakom ryggen på mig och Oisín var på väg ur rummet flera gånger. Fast innan det blev så spännade fick vi reda på något om den ena superhjälten. Tydligen har den gode Stål-Henrik lite fobi för gråsparvar. Han sjöng det i en sång. Sedan pekade han mot ett par pilfinkar. Mystiskt! Bild 1 är gråsparv och 2 är pilfink. Solklart!

Jultomten har siktats i Knalleland! Han spatserade omkring där och hörde sig för vad barnen ville ha i julklapp. Tänk att han glömt det bara på ett par veckor! Jag menar, vi pratade med honom i skogen i november… 🙂  Barnen hade så stora ögon och glömde båda bort vad de önskade sig. Så sött! Lite nervöst är det förstås, att springa på honom mitt i stan, bara sådär! Peter fotade med sin mobil. Blev väldigt fint, tycker jag! Annars ville barnen ha det mesta som vi hittade i affärerna. De kunde inte förstå varför vi köpte till alla andra och inte dem…

Just nu tittar vi på tv’s julkalender och det är så spännande att barnen gömmer sig bakom min rygg. Julkalendern är väldigt charmig i år! Jag gillar den verkligen!

Var och dansade gammaldans igår. Shit vad kul det var! Får mersmak. Visst är det lite svårt när man bara dansar en gång om året… Eller förresten, det är mest nerverna. Det går rätt bra när jag väl kommer igång. De spelade inte de nya danserna, var lite besviken över det faktiskt. Hade tränat lite på ”Amanda sving”. Lite. Tror faktiskt jag klarat den någorlunda om jag hade fått en herre som kunde föra hyfsat. Men ”Återblick” hittade jag ju inte på nätet. Hur svårt kan det vara iofs…? Kom en hel del folk från Småland, det var himla kul! Dåligt med tjoande, tyvärr (jag hinner inte, har så mycket att prata om). En fördel var att det var ganska jämt mellan damer och herrar. Jag kom knappt av golvet. Jättekul! Kanske ser jag inte så avskräckande ung ut längre heller…? Vet ej.

Som vanligt var det C-laget som spelade. Fast utan Peter bakom trumsetet, där satt hans bror, Dennis. Lite besviken blir man, även om de ser ungefär lika buttra ut så lyser Peter upp lite ibland iaf. Japp. De bistra, buttra bröderna Brodin. 🙂 Dessutom tycker jag att Peter sjunger bättre. Mycket bättre t.o.m. Men han spelade med Partybandet i Göteborg. Tjafs! Sture och Conny var på g iaf och spelade och sjöng glatt. Jag har inte tid att lyssna så mycket nuförtiden, måste koncentrera mig på att få ihop båda fötterna. Saknar Robban, han drog igång de andra och lyfte hela bandet. Med Dennis får jag intrycket av att han tycker att han är för bra för detta. Att han tycker det är lite fånigt och pinsamt att spela med ett gammaldansband. Fast det är bara så som jag tycker det ser ut! Han kanske tycker det är jättekul. På insidan.

Allt som allt var det tokkul! Jag ska försöka få med min Peter till sommaren. Och Oisín – om han vill. Kusin E är jättesugen och jag kan knappt vänta! Vi ses i Sandsjön i sommar! 🙂 Nu ska vi koka knäck!

I BT skrevs häromdagen en artikel om den kylda maten. Matens kvalitet för låg Tror inte jag förr läst så många åsikter av folk som antagligen inte har en aning om vad de pratar om. Jag menar, de flesta som har åsikter i ämnet har knappast ätit maten. Jag har inte heller ätit den men jag hjälper till att värma maten hos ett antal pensionärer varje vecka i mitt arbete. Om man ser till alternativen är detta absolut det bästa, enligt min åsikt. Innan fick vi den nylagad men varmhöll vi maten i upp till två timmar. Vissa ville inte äta maten när vi kom med den utan ville kyla ner den och värma upp den igen på eftermiddagen. Ni kan förstå att det inte fanns några större mängder näringsinnehåll i den maten efter det. Nu gjordes det inga tester på den maten men… ja, ni förstår.

I en perfekt värld hade vi gått till varje pensionär och ställt oss och lagat maten de ville ha från grunden. Men de resurserna har vi inte. Är du beredd att dubbla din skatt för att få råd med personal till detta? För det är ett stort antal människor som ska ha mat mellan 12-14 – vardag som helg – 365 dagar om året. Bara detta att de har möjlighet att välja själva vad de vill äta är toppen! Vill de äta plommonspäckad fläskkarré sju dagar en vecka så kan de göra det. Och välja precis vilken tid de vill äta. Vissa behöver inte alls hjälp med maten längre utan klarar det själva. Hade det gällt mig hade jag absolut föredragit detta! Det enda jag har att kritisera är hur miljön måste påverkas av att köra mat så långa sträckor. Fast jag vet inte. All mat körs ut på en gång… det kanske är bra ur miljösynpunkt? Men vad det gäller matens näringsinnehåll tror jag detta är det absolut bästa alternativet. Så tycker jag.

Och kommentaren i BT om att personalen skulle få samma mat… Are you kidding me? Skulle vi blivit erbjudna och tackat nej då, för att maten är för dålig? Är det så personen menar? Jag hade tagit emot den maten med öppna armar om jag fick. Klart vi får laga hemma och ta med eller äta fryst mat från affären som alla andra. Nöt!

Tänkte på en lustig sak igår; Innan jag fick barn fick jag höra lite då och då att jag var lik skådespelerskan Renée Zellweger och speciellt i filmen ”Jerry Maguire”. Tog jag som en verklig komplimang. Hon är ju jättevacker! Hon spelade här en 26-årig mor vid namn Dorothy Boyd. Hennes första stora roll. Det är överhuvudtaget en charmig film som räddas av just Zellweger och Cuba Gooding Jr. Jag är verkligen inte särskilt förtjust i Tom Cruise. Tycker han är en medioker skådespelare, och då är jag ganska snäll. Här till vänster ser ni hur hon såg ut då.

Så gick det några år då. Jag fick två barn och gick upp lite i vikt (typ 20 kg…). Så var jag inne på ett apotek i Dublin, skulle väl handla nåt. Irmelin var nog några månader. Jag var ganska nyklippt, vill jag minnas. Då säger hon bakom disken med ett leende: ”Vad du är lik Bridget Jones! Du vet, hon i filmen…” Hon menade det som en komplimang. Jag bara nickade… Vad kan man säga? ”Nää jaa ä inte bitter!” 🙂 Jag gick från henne där uppe till detta:

Äsch, tur att man inte är lika utseendefixerad som Bridget! Funderar ibland på att ta mig samman och gå ner i vikt men vet ni…? Mat är bara för gott! Det är liksom inte värt det.

Vi lussade för gammelmormor på lucia. Hon är ju som bekant lite dement men uppskattar en liten sångstund även om hon har dålig koll på vilka vi är… Barnen var så söta! Vi mötte kusinerna på Solgård och bytte om lite hastigt och lustigt. Irmelin var lucia och Oisín stjärngosse (låter så häftigt på engelska: ”He’s a starboy…”). Stora kusinerna var tärnor medan lilla M var pepparkakstjej. Så fina allihop! Kusin N stod stilla i 5 sekunder innan han började leka med tärnljuset, Irmelin i 10 sekunder innan hon var tvungen att rusa fram och krama gammelmormor. Sedan gled hon ner på golvet och började… jag vet inte… headbanga? Allt detta till kusin E’s stora missnöje. Hon vill ha ordning! Men tyvärr ignorerade de små barnen henne.

Däremot stod Oisín fint brevid henne hela tiden. Hon försökte hålla ordning på honom och stjärnan. Hon hade större framgång med honom. Han står lugnt där han ska och sjunger lite. Han hetsar inte upp sig över småsaker, minsann!

Kusin E tycker verkligen om att sjunga! Det märktes på henne när hon kom över den värsta blygheten. Så härligt! Oisín håller som sagt, en lite lägre profil men sjunger med. Jag tyckte de var helt underbara och jag tror de gamla tyckte med. Sedan ville de inte sluta utan fortsatte sjunga några låtar till, innan jag nästan fick mota ut dem! Underbart! Så fina!

Fick flashbacks i lördags… En gång i tiden umgicks vi med dansband. Speciellt Bhonus. De hade en fantastisk sångare vid namn Peter Larsson. Han var grym!!  Det började egentligen med att jag blev meddragen till gammaldans av föräldrarna, där kom jag i samspråk med musikerna. Naturligtvis. Eftersom jag är musikintresserad själv så började jag ju kika på hur de löste saker musikaliskt medan jag dansade. Jag dansade i många år och helst till C-laget. Härlig humor och musik man blir glad av! Via Robban i C-laget (en sån härlig människa! Öppenhjärtig så det förslår, fullkomligt ärlig och bara snäll, rätt igenom!) hittade jag till Bhonus. Jag bodde i Göteborg och drogs med till ett rökigt pyttelitet ställe som hette King Creole (typ) i 5an-huset. Peter Brodin (ljuuuvlig gitarrist och sångare, då i Trippix, vill jag minnas, senare i C-laget) var också med. Jag hade blivit varnad men hade ändå ståpäls över hela kroppen när han tog i med sin mäktiga pipa. Jisses vad han sjöng, den där Peter Larsson! Senare fick jag ett band av Robban med live-inspelningar och det var fantastiskt vad han satte tonerna på pricken, även live!

Sedan åkte jag och lyssnade när de var i närheten, ibland med Sara i sällskap, ibland Robban. Vi hade t.o.m. en ”efter-fästning” efter spelningen i Varberg. Vi satt på klipporna och de sjöng ”Surfer girl” bara för oss :). Där fick vi också reda på att en av dem hade absolut gehör. Sjukt! Nån blåste i en flaska och han sade vilken ton det var, så kontrollerades det på gitarren. Han hade rätt varje gång! Wow! Alltihop var väldigt kul men också helt oskyldigt. Jag har hört mycket om groupies genom åren, även med gammeldans-musikerna. De är ofta väldigt sociala och trevliga. Klart att tjejer gillar det… Alltid lockande med en karl med gitarr i näven. Det är dock inget för mig, jag har aldrig haft ihop det med någon av dem. Är inte intresserad av att sno andras män. Men hade Peter Larsson (som då var singel) frågat hade jag nog inte sagt nej. Långt hår hade han också… Nej, mitt samvete är kritvitt. Iaf när det gäller Bhonus. 🙂 Iofs med andra band med, förutom lite fumlande i buskarna med en som faktiskt var singel. Det är tillåtet, tycker jag. Dessutom var jag hemskt förtjust i honom… Ja, den ungdomen!

Det jag saknar mest är gammaldansen. Modernt var aldrig riktigt nåt för mig, lite för mycket köttmarknad och fylleri. Då är gammaldansen bättre, bra motion och kul att lära sig nya danser. Trevliga människor och mycket sällan någon fylla. Tänk de magiska morgontimmarna på tolv-timmarsdansen i Sätila första helgen i juni… Suck… Planerar att ta upp dansen igen när barnen är större. Så kan de följa med! 🙂 Och min Peter förstås! Jag har redan lärt honom Kokosnöten och vanlig schottis. Ska försöka ta mig till Julagillet i Boråsparken på fredag om Irmelin är frisk och jag får barnvakt.

Bilderna är lånade från Danskalendern och Svenska dansband. Hittade inget bra med Robban i C-laget, de var för små så det fick bli en ny bild ist. Bilden var så kul med Conny och Sture som flummar i bakgrunden… Bhonus-bilden är från den tiden när jag träffade dem som mest. Hoppas ingen misstycker att deras bilder lagts ut här, då tar jag bort dem på studs! Lovar. 🙂

Irmelin vaknade igår kväll och klagade på ont i höger-örat. Vi tänkte att hon legat på örat och försökte få henne att somna om igen men hon bara vaknade till efter några minuter och gnällde igen. Efter ett tag tog jag upp henne så hon fick sitta uppe en stund. Tänkte att hon kunde känna sig bättre om hon var uppe. Om hon dessutom var svullen inne i örat så kunde det gå ner lite. Hon har aldrig haft öronproblem förr så jag var inte så orolig. Feberfri var hon ju också. Men det blev bara värre och värre och hon började gråta ordentligt. Verkade som det kom i vågor. Då gjorde vi slag i saken och hon fick sin första dos alvedon. Nånsin. Köpte det till influensa-vaccinet, för säkerhets skull. Behövdes inte då. Men det gjorde det nu. Smärtan avtog rätt fort och hon kunde gå och lägga sig. Sedan sov hon hela natten till 6.10 då hon behövde kissa. När hon lade sig igen sa hon att hon var varm. Jag kände på pannan och visst hade hon feber! Hämtade termometern, 39,0. Det var bara att ringa till jobbet och sedan till dagis.

Hon sov en stund till innan det var dags för julkalendern på radion och efter att Oisín klätt på sig och ätit även på TV’n. Sedan fick Oisín gå själv till skolan för första gången. Jag följde honom över vägen sedan är det bara raka vägen ner och över järnvägen där det finns bommar och lampor och gud-vet-vad. Det gick säkert alldeles strålande även om jag var rätt nervös. Undrar hur lång tid det tog? Tror ni 20 minuter räckte?

Tycker inte Irmelin är så farligt matt ändå. Jag har läst Pettson och Findus för henne eftersom hon inte kunde sova. Vid 9.30 tog jag tempen igen då hade den gått ner till 38,0. Inget obehag i örat alls. Då helt plötsligt flyger hon ut från sitt rum där hon legat och spelat Nintendo DS och lyssnat på Pettson och Findus-ljudbok (Mycket P & F just nu). Ropar med panik i rösten: ”Jag måste kräkas!!” Duktiga tjejen! Det är just vad hon gör, rätt ner i toaletten. Bara vatten. Ville inte ha frukost, nu förstår jag varför… Efter det vill hon helt plötsligt ha frukost. Hon äter två bett på en rostad macka. Vid 10 känns hon inte varm längre och tempen visar på 37,4. Konstig sjuka detta, måste vara nån sorts kombinerad öron- och magsjuka?? Hon är vid gott mod iaf och tittar nu på Pippi.