Kommer ni ihåg när det regnade in med det söta ploppandet och allt…? På måndag – 2 veckor och 2 dagar efter läckan – kommer de och målar. Jag fick beskedet i torsdags när han kom hit.
Jag frågade om det inte finns risk för mögel men det skrattade han bara bort som om tanken är helt absurd. Men jag frågade ändå hur man vet när det är torrt under yttertaket (eftersom man inte kan se det, menar jag), då svarade han att man inte kan veta det men det torkar av sig självt sen eftersom det drar luft där uppe. Jag ifrågasatte hur han kunde veta att det var väl ventilerat där uppe (vi frågade vad som fanns däruppe när de var här och lämnade ”El Björn”, de hade ingen aning), det tog han för givet att det var, sa han.
Jag gjorde en Helena Bergström 🙂 och kunde inte släppa det: ”Vad är det för isolering däruppe? Torkar den verkligen?” ”Nä, isolering” sa han, ”det är bara luft där uppe.” ”BARA en luftspalt??” ”Japp,” svarade han självsäkert.
Det tycker jag låter väldigt konstigt, dels för att det verkar konstigt att man inte isolerat ett tak alls och dels för att de faktiskt inte visste för en vecka sedan…
I vilket fall så sa jag ifrån väldigt bestämt att blir det mögel så flyttar vi OMGÅENDE. Jag hoppas att han inser att vi kommer ringa miljökontoret om ett par månader för att mäta och är det så att det finns mögel så flyttar vi ut på dagen.
Framför allt för Oisíns skull – han har åkt ambulans p.g.a. en allergisk reaktion redan – jag tror inte ett hem med mögel vore bra för honom alls.
Jag är ingen expert, jag hoppas att hyresvärden vet vad han gör för jag tvivlar på att hans ”expert” gör det… Hm… Peter säger åt mig att släppa det, det är inte vårt hus. Visst har han rätt, jag släpper det NU. Jag har iaf uttryckt min oro, mer kan man inte göra…
På måndag ska Peter och jag på vårdplanering i Borås på habiliteringen där. Oisín ska inte följa med.
Peter ska passa på att lämna blod för första gången. Duktiga, duktiga Peter! Önskar att jag fick…
På tisdag ska vi också till habiliteringen men då i Göteborg, ute på Hising island. Han ska t.o.m. ha med sig ombyte för övningarna denna gång. Tror ni han är nervös och orolig? Inte våran Oisín, inte! Han är laddad till tusen. Stabil pojke den! 🙂
Får man bara ha med sig sitt DS så blir allt bra… 🙂 Han som aldrig haft varken napp eller tumme som liten… ska sånt här börja nu?? 😉
Mammas och pappas katter (egentligen Birkas, eftersom Johan är allergisk så fick katterna bo på 1an) heter Shiram och Skrym. Båda har fått namn från Sagan om Isfolket – utom Shiram 🙂 .
Från början hette han Shira (efter den utvalda i Taran-gai som fann vägen till den klara källan tack vare sin renhet) – när vi trodde det var en katt-flicka. Sedan insåg mamman och pappan att de två svarta ”bollarna” därbak var ett mer manligt attribut… Så lades ett ”m” till i namnet och vips var hon en han! Han är en riktig tuffing som pratar mycket och är kelsjuk. han är tre-färgad, blåögd och skelögd…
Skrym (som fått sitt namn efter en man som levde i Isfolkets dal på 12-1300-talet någon gång. Han var drabbad men god och med en ovanligt klar hjärna) är en ängslig katt, men kärleksfull om man ger honom tid.
Båda kissarna är evinnerligt älskade av alla i familjen.
Tyckte det blev lite kul med Skrym som tittar ut och min spegelbild i glaset på samma gång
Var hemma hos föräldrarna på visit. Grupparbetet vi ska göra i Projektarbete ska göras åt min pappa. Ett Excel-ark där han kan lägga in alla biljetter till Inspirationsdagarna de har i Göteborg. Det blir med 6 blad och är faktiskt mer avancerat än vad det låter… 🙂 Biljetterna säljs på lite olika sätt och det säljs även lunch-biljetter.
Känns skönt att vara igång iaf. Detta är en kurs jag varit lite nervös inför…
Men det var inte det jag skulle blogga om.
Det var det lilla, lilla vårtecknet som knappt räknas men det är ju så kul att se! Titta:
Yttepyttesmå knoppar – antagligen Snödroppar. Jag var tvungen att ringa in dem, de var ju så små! Dessutom har jag ingen macro-funktion på telefonen så det blir alltid lite suddigt på så nära håll… Klickar man så blir det större (men tyvärr inte klarare… 🙂 ). Men visst är det en bra början på den långa vägen fram till våren…?
Nu tittar vi på inspelat Midsomer murders från i söndags. Mysigt!
När det regnade in hos oss för en dryg vecka sedan skrev jag om ett väldigt sött ploppande ljud. Lät ungefär som ”plupp-plipp”.
Jag kunde inte låta bli utan spelade in det med mobilen. Detta var i början innan det blev lite mer hektiskt och det började regna på sängen och Irmelin spydde hela tiden…
I klippet hör man hur jag jag fnissar lite och Peter suckar… 🙂 Man ser nämligen inte särskilt mycket, men om ni vill försöka så börjar filmen nere i hinken, så tittar den upp i taket och sedan ner i hinken igen.
Eller, vad fasen! man ser inget ändå; spetsa öronen, go’vänner!
Det var väl ganska sött? Eller hur? Man måste hitta silverkanten på molnen, vet ni väl… det här var silverkanten på vårt regnmoln! Sov gott!
…till mig! För omväxlings skull.
Där i stod det inte mycket. Alla tester var normala, hb’t var lite lågt – 123 – men inom det normala. Likadant med järndepåerna, lite lågt men inom det normala. Jag fick tipsat hur jag ska få i mig mer järn (kött och C-vitamin osv, ni vet). That’s it.
Nu funderar jag på vad jag ska göra åt detta. Illamåendet hänger ju i även om jag börjat äta mer normalt igen,det har lugnat ner sig men absolut inte försvunnit (eller om jag vant mig). Mensen kom och gick och hjälpte ingenting. Ska det vara såhär nu?? Ska man bara gilla läget? Äsch. Trött.
Irmelin har ju totalvägrat byxor i säkert nästan 3 års tid. Kjol och klänning är det som gäller och det funkar ju faktiskt när det finns overaller på vintern. Ska hon vara ute och leka när det inte är overall-årstid har hon fått ha på sig byxor över strumpbyxorna – med lite övertalning.
Igår när hon skulle gå ut och leka med kusinerna hände något smått mirakulöst! Hon hade gått omkring i badkläder hela eftermiddagen (lägenheten är smått tropisk och Irmelin är varm av sig) och gick nu in till sitt rum och tog på sig – hör och häpna – JEANS!
Klart man förevigade det ögonblicket!
Hon ser så stor ut! Smalare och inte så mycket småtjej över henne, tycker jag. Helt plötsligt är hon vår stora tjej som faktiskt börjar skolan till hösten (F-klass, men ändå!).
Idag har hon dock gått tillbaka till kjolarnas underbara värld. Hello Kitty-kjolen (från irlandsfamiljen förstås) åkte på.
Men jag känner ändå att det finns hopp…! 🙂 Visst är hon fin??
Här kommer de utlovade bilderna på fukten i vårt sovrumstak:
Ur varenda fläck droppade det vatten. Ur den största (mittenbilden) rann det vatten! Vi borrade hål för att dränera men det hjälpte inte – spred sig ändå. Sprang runt med hinkar medan vi tog isär sängen och flyttade den… och en kräkandes Irmelin på det…! Vilken natt…!
Såhär ser vårt sovrum ut nuförtiden:
Ni kan tänka er hur smidigt det är att dela sovrum med barnens lekrum… Nu har vi ändrat om med sängen längst bort och soffa och bord närmast. Funkar bättre – men inte drömscenariot, direkt.
Så vad ska de göra? Jo vi har fått en björn men inte vilken som helst utan EL BJÖRN. I bestämd form. BJÖRNEN. Stabilt!
Han brummar och ser ut såhär 🙂 :
Vi har ifrågasatt planen att försöka torka ut utrymmet mellan yttertaket och innertaket genom innertaket för att sedan måla över fläckarna men nu är det så de tänker göra. Hade det varit vårt hus hade vi inte gjort så. Vi gillar nämligen inte mögel nåt vidare.
Nu har det börjat regna igen, hoppas de lyckats täta taket… annars märker vi det ikväll.
SPAM är kul! Och då menar jag inte burkskinkan utan dator-sorten. Jag har ett filter på min blogg men jag läser alltid allt innan jag deletar. Varför? Jo, det är ju så roligt! Nej, förresten, inte alltid. En gång hade jag fått 150 spam över natten. De gick jag inte genom, det erkänner jag. Men oftst är de typ 5. Lagom.
Roligast är de amerikanska, extremt fjäskiga… humorn i det hela, är att nästan alla kommer på det här inlägget: Melodikrysset v 6!! Humor!
Inte en enda bild och bara något så extremsvenskt som facit till melodikrysset… Titta så får ni se, det är verkligen inte så särskilt spännande, inte ens för en melodikryss-fantast som jag…
Men så här tycker min ”amerikanske vän” som bara ”råkade” surfa in på min blogg:
An impressive post, I simply passed this onto a college student who was conducting a small analysis on that. And he in fact purchased me snacks because I found it for him…smile. So let me rephrase that: Thanks for the treat! But yeah Thanks for taking the time to consult this, I feel intensely about it and take pleasure in learning more on this subject. If feasible, as you gain expertise, would you mind inserting your web log with more information and facts? It is very essential for me. Two thumbs up for this blogpost.
Naturligtvis finns det en länk till ett ställe där man kan få hjälp att få såååå många fler läsare på sin blogg genom reklam eller något annat. Den här gången var det online surveys. Tack men nej tack. 😀
Ja det är roligt att blogga…! Jag jobbar fortfarande på att få tummen ur och visa våra fina takfläckar. Vi fick en avfuktare igår, den ska jag fota och visa med… Det är lite roligt för den heter ”Björn” och brummar…. Hihi! 😀
Hmmm… Ni som känner mig vet hur löjligt – ja, nästan perverst – fascinerad jag är av katastrofväder (och väder rent generellt).
I staden Toowoomba (hur sött namn?? låter aboriginskt) utanför Brisbane i Queensland (Fina, har du varit där?) har man haft en rejäl översvämning.
Fast det är tragiskt – vet inte om det krävt människoliv men de ekonomiska skadorna är säkert stora – så kan jag inte låta bli att nästan rysa av ”awe” inför naturens krafter. Tänk vad vi är små ändå…
Jag länkar till svt.se där jag såg videon (längst ner i artikeln). Jag vill tipsa om slutminuterna när man ser vad vattnet ställt till med, det är inte riktigt klokt…!
Senare ska ni få se vad vattnet ställt till med i vårt sovrumstak. Det är inte på långa vägar lika dramatiskt men jäkligt bökigt att sova i barnens lekrum… För alla inblandade.
Edit 14.20: SVT har även gjort en liten sammanställning med 20 bilder och enligt den har 9 personer omkommit, många saknas fortfarande. Usch så tragiskt! Vill ni se bilderna så länkar jag till dem HÄR. Man känner sig liten…